Tidöpartierna säger ja till dyrare drivmedel – även för jordbruk och fiske
I september 2022 lyckades Tidöpartierna vinna en riksdagsmajoritet på löften om lägre drivmedelspriser. Idag är löftena uppfyllda, och pumppriserna flera kronor lägre per liter, tack vare lägre drivmedelsskatter och den (nästan) slopande reduktionsplikten.
Effekterna syns i statistiken. I januari 2024 såldes 5-8 procent mera bensin och diesel än motsvarande månad 2023. Koldioxidutsläppen steg med uppskattningsvis 30 procent.
Men 2027 vänder det. Skälet är att regeringen, vid sitt sammanträde den 25 april (med godkännande från SD) gav grönt ljus för åtgärder som kommer att leda till högre, kanske mycket högre pumppriser. Inte genast, men senast om 2,5-3 år.
Prisökningarna kommer inte enbart att beröra vägtrafikanterna, utan troligen i ännu högre grad jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen, vars fossilbränsleanvändning hittills varit mer eller mindre helt undantagen från beskattning. Ett påslag på några kronor litern på ett lågt pris betyder mera än motsvarande prisökning på mackarna.
Beskeden om de högre priserna finns i en så kallad lagrådsremiss där regeringen redovisar hur den tänker genomföra EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS2, i Sverige. Efter att de höga juristerna i lagrådet granskat förslaget, kommer texten att bli en proposition som väntas klubbas i riksdagen sent i vår eller i början av hösten.
Den nya EU-lagstiftning som förslaget bygger på, innebär att all fossilbränsleanvändning inom vägtrafik, plus all uppvärmning och industriverksamhet i EES-länderna (EU27 plus Island, Lichtenstein och Norge), som inte redan berörs av nuvarande utsläppshandelssystem (ETS1), från och med 1 januari 2027 omfattas av ett nytt, gemensamt, separat utsläppshandelssystem, populärt kallat ETS2.
I Sverige vill dock Tidöpartierna redan från starten inkludera all användning av fossila bränslen utanför ETS1, dvs. även den som sker inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är inget EU-lagstiftningen kräver, men som medlemsstaterna själva kan besluta om.
Efter 1 januari 2027 måste den som säljer sådana bränslen som berörs av systemet (bensin, diesel, villaolja, fossilgas, gasol, koks etc) i efterhand lämna in en ETS2-utsläppsrätt för varje ton koldioxid förbränningen av det försålda bränslet beräknas orsaka – annars väntar tuffa böter. Totalt väntas skyldigheten i Sverige beröra 2-300 företag. 2021 beräknas dessa utsläpp ha uppgått till totalt nästan 19 miljoner ton koldioxid. (En liter rent fossil diesel (miljöklass 1) beräknas orsaka ett utsläpp på 2,54 kg koldioxid, en liter ren fossil bensin 2,34 kg.)
Nya ETS2-utsläppsrätter kommer löpande att föras ut på marknaden via offentliga auktioner enligt ett förutbestämt schema. Under perioden 2027-2030 kommer totalt knappt 4 miljarder ETS2-utsläppsrätter att auktioneras ut för att täcka utsläppen från de verksamheter som obligatoriskt omfattas av systemet. Med den utvidgning av systemet Sverige tänker genomföra, ökar den samlade auktioneringen fram till 2030 med ytterligare 5-6 miljoner utsläppsrätter.
Effekten på pumppriserna beror på hur mycket de nya utsläppsrätterna kommer att kosta. Vid ett pris på 50 euro per styck och nuvarande reduktionsplikt (6 procent) stiger det svenska dieselpriset med drygt 1,60 kronor per liter (exklusive moms 1,30 kr per liter), bensinpriset någon tioöring mindre.
Samtidigt finns det studier som varnar för betydligt högre priser än så, kanske ett par hundra euro per ton koldioxid. Skulle utsläppsrätterna kosta 150 euro per styck, kommer de svenska drivmedelspriserna att stiga med nästan 5 kronor litern.
Effekten på drivmedelspriserna är uteslutande kopplad till andelen fossilt. Ett sätt att begränsa handelssystemets påverkan på de svenska drivmedelspriserna skulle därför kunna vara att åter höja den reduktionsplikt som nyligen sänktes(!). Några sådana tankar redovisas dock inte i lagrådsremissen.
Utsläppshandelns konstruktion garanterar att de samlade utsläppen inom systemet minskar – inom EES som helhet kan dessa utsläpp helt enkelt inte bli större än vad som motsvarar utgivningen av utsläppsrätter. Eftersom köpkraften – och därmed förmågan att hantera prisökningarna – skiljer sig åt mellan EES-länderna, kommer effekterna av systemet antagligen att variera mellan länderna, särskilt om priserna blir höga. Dyrare soppa ger större effekter i de fattigare EU-länderna än i de rikare, vilket betyder att utsläppen i första hand minskar i de fattigare länderna.
Å andra sidan stiger (eller faller) medlemsstaternas intäkter från systemet parallellt med priset på utsläppsrätter. Av bastilldelningen 2027-2030 beräknas intäkterna från 52 miljoner utsläppsrätter (1,3 procent av den totala utgivningen) tillfalla Sverige. Vid ett snittpris på 45 euro per styck kommer detta att ge en inkomst till den svenska statskassan 2027-2030 på totalt 25 miljarder kronor. Intäkterna från den utvidgning regeringen vill ha, väntas i så fall tillföra statskassan ytterligare drygt 3 miljarder.
I lagrådsremissen utlovar regeringen att hela effekten av den prishöjning utsläppshandeln syftar till, ska kompenseras fullt ut, bland annat med hjälp av auktionsintäkterna. Frågan om hur detta ska gå till mera konkret ska besvaras av regeringens sedan länge utlovade (men fortfarande inte tillsatta) utredning om nya klimatstyrmedel.
Den prishöjning på fossila bränslen ETS2 leder till, kommer att göra det lättare för Sverige att klara de lagstadgade kraven om minskade utsläpp utanför ETS1, men lär knappast räcka, det gäller oavsett hur priserna utvecklas. För att Sverige inte ska komma att bryta mot EU-lagstiftningen krävs därmed ytterligare åtgärder som innebär att användningen av fossila drivmedel tydligt börjar minska långt innan ETS2 startar.