Magnus Nilsson Produktion

Vem ska hålla regeringens löfte om 100-procentig kompensation för ETS2?

(Min blogg baseras på ett äldre webprogram, som börjat få problem. Därför fungerar tyvärr inte kommentarsfunktionen just nu.)

Från och med 2027 kommer nästan all fossilbränsleanvändning inom EES (EU27+Island, Lichtenstein och Norge) att omfattas av utsläppshandel. Av den fossilbränsleanvändning som inte ingår i nuvarande utsläppshandelssystemet (ETS1), kommer huvuddelen istället att inkluderas i det nya systemet, ETS2. All vägtrafik kommer att beröras, liksom alla större och mindre energi- och industrianläggningar som inte hanteras under ETS1. I en proposition, som Tidö-regeringen nyligen lämnade till riksdagen, föreslås att systemet för svensk del dessutom ska omfatta bland annat jordbruk, skogsbruk och fiske, verksamheter som inte obligatoriskt inkluderas.

Systemet innebär att när ett företag sålt fossila bränslen måste det i efterhand till medlemsstaten/kommissionen lämna in en ETS2-utsläppsrätt för varje utsläppt ton fossil koldioxid de sålda produkterna beräknas ha orsakat. Ansvariga för att lämna in utsläppsrätter blir alltså de företag som säljer fossila bränslen.

Nya utsläppsrätter kommer löpande att föras ut på marknaden genom offentliga auktioner. De berörda företagen kan själva delta i auktionerna, köpa in via banker eller mäklare, eller skaffa sig utsläppsrätter på andrahandsmarknaden.

Vad de nya utsläppsrätterna kommer att kosta går inte att förutsäga, men de kommer inte att vara gratis. Det betyder att ETS2 oundvikligen kommer att leda till högre priser på fossila bränslen. Var priserna kommer att hamna beror på hur dyra utsläppsrätterna blir.

Vid ett pris på 55 euro per utsläppsrätt/ton, och med nuvarande reduktionsplikt på 6 procent för både bensin och diesel, blir prisstegringen i Sverige på diesel 1,88 (exklusive moms 1,51) kronor per liter, på bensin 1,72 (exkl. moms 1,37) kronor litern.

Av auktionsintäkterna kommer 3/4 att fördelas mellan medlemsstaterna, 1/4 att användas för att finansiera unionens nya, sociala klimatfond. Från denna fond kommer medlemsstaterna redan 2025 att kunna söka pengar för att finansiera åtgärder som underlättar för medborgarna att hantera de högre bränslepriserna – antingen genom rena inkomststöd eller genom ekonomiskt stöd för att skaffa till exempel värmepump eller elbil.

Utgivningen av de nya utsläppsrätterna kommer att sjunka år från år enligt ett mönster som fastslås i unionens utsläppshandelsdirektiv. Med nuvarande regler ges den sista utsläppsrätten ut 2044. Om inte regelverket ändras, blir det därefter förbjudet att sälja fossila bränslen inom EES.

Regeringen lovar i propositionen att alla berörda ”fullt ut” ska kompenseras för de höjda priserna på i första hand fossila drivmedel. Hur ”kompensationen” ska utformas och vad den väntas komma att kosta skattebetalarna framgår inte. Det ska utredas.

Kanske beror otydligheten på att det antagligen kommer att bli ganska dyrt för staten att uppfylla löftet att ”fullt ut” kompensera. Den svenska statens auktionsintäkter från systemet kommer att bli mycket stora, men bränsleköparnas samlade utgifter lär bli ännu större. 2027-2030 kommer kostnaden för fossilbränsleköparna överslagsmässigt att överstiga svenska statens intäkter från systemet med 10-35 miljarder kronor, mera ju dyrare utsläppsrätterna blir.

Till en del kommer staten att kunna hantera ”kompensationsgapet” med de pengar i den sociala klimatfonden som är öronmärkta för Sverige (drygt 700 miljoner euro), men summan av auktionsintäkterna och Sveriges andel av den sociala klimatfonden kommer inte att räcka, i varje fall inte om regeringen bokstavligen menar att bränsleköparna ”fullt ut” ska kompenseras.

Fast anar man inte ett tankevurpa bakom själva begreppet ”kompensation”? För det folk och företag behöver när utsläppshandeln gör de fossila bränslena dyrare, är väl inte öronmärkta bidrag som neutraliserar de högre bränslepriserna, utan väl framför allt hjälp att ta sig ur fossilberoendet så fort som möjligt?

———————————-

Direkt berörda av systemet blir i Sverige de 200-350 företag som säljer fossila bränslen, dvs. i första hand de stora drivmedelsbolagen Preem, OKQ8, Circle K, St1 etc. Det blir dessa aktörer som rent praktiskt från och med 2027 måste köpa in och i efterhand lämna in en ETS2-utsläppsrätt för varje ton koldioxidutsläpp som de fossila bränslen de sålt beräknas orsaka.

Eftersom varje kubikmeter fossil diesel (miljöklass 1, 6 procents reduktionsplikt) orsakar ett koldioxidutsläpp på ca 2,34 ton, måste de lämna in 2,34 ETS2-utsläppsrätter per kubikmeter fossil diesel de sålt, per kubikmeter (6 % reduktionsplikt) bensin ca 2,14 utsläppsrätter. (Standardvärden enligt Drivkraft Sverige)

Utsläppsrätterna kan de köpa antingen på de offentliga auktioner som från och med 2027 kommer att anordnas flera gånger per vecka, eller på den andrahandsmarknad som faktiskt redan inom kort väntas komma igång i form av så kallad terminshandel.

För att dämpa risken för höga priser finns i lagstiftningen en prisbroms (ibland kallad ”mjukt pristak”) som kommer att vara i kraft 2027-2029. Prisbromsen innebär att om auktionspriset två månader i rad har överstigit ett visst tröskelvärde, kommer ytterligare 20 miljoner utsläppsrätter att auktioneras ut, utöver det fastlagda schemat. De extra utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut under tre månader, 1/3 per månad. Genom att på detta sätt öka utbudet av utsläppsrätter ska priserna dämpas (dock inte nödvändigtvis vid den nivå då prisbromsen utlöses).

Tillförseln av 20 miljoner utsläppsrätter sker automatiskt så snart det fastlagda tröskelvärdet överskridits, men det måste normalt gå minst 12 månader mellan två sådana tillfällen. Dock har kommissionen möjlighet att redan sex månader efter att ”prisbromsen” utlösts, efter att ha konsulterat medlemsstaterna, ytterligare en gång utöka auktioneringen med 20 miljoner utsläppsrätter.

Enligt lagstiftningen ska prisbromsen utlösas vid ett pris per utsläppsrätt på 45 euro per ton, men denna nivå är indexerad, kopplat till prisnivån inom EU 2020. Eftersom prisindex inom EU idag är drygt 20 procent högre än 2020, ligger nivån för prisbromsen för närvarande kring 55 euro per ton. Innan det kan bli aktuellt att första gången utlösa klausulen (tidigast en bit in på 2027), lär indexutvecklingen ha förskjutit tröskelvärdet ytterligare, sannolikt till över 60 euro per ton.

Av de sammanlagt 3,9 miljarder utsläppsrätter som 2027-2030 kommer att ges ut inom ramen för det obligatoriska systemet, är intäkterna från 52 miljoner öronmärkta för Sverige, dock med ett förbehåll. Av intäkterna kommer, som nämnts, 1/4 inte att direkt hamna i den svenska statskassan utan kommer istället att användas för att finansiera den nya, sociala klimatfonden. Syftet med fonden är att stötta satsningar runt om i unionen på energihushållning, laddstolpar m.m., eller ge direkta ekonomiska stöd till behövande hushåll och företag för att hantera de extra kostnader ETS2 kommer att orsaka. Av den totala fonden på över 60 miljarder euro är en dryg procent, 736 miljoner, öronmärkta för Sverige. Pengarna från fonden kommer att börja betalas ut redan 2026. För att få del av dem måste medlemsstaterna senast om ett år, 30 juni 2025, lämna in en ansökan med en plan för hur pengarna ska användas.

Huvuddelen måste läggas på åtgärder som direkt underlättar omställning – värmepumpar, bättre isolering av fastigheter, laddstolpar, elbilar etc, men upp till 37 procent av de sökta pengarna kan användas för direkta inkomststöd, typ höjda barnbidrag eller pensioner, med syfte att göra det lättare för medborgarna att hantera de högre bränslepriserna, i avvaktan på att man blivit av med sitt fossilberoende.

Intäkterna från den utvidgning av systemet i Sverige som regeringen föreslår (och som ökar utgivningen av ETS2-utsläppsrätter 2027-2030 med 6,7 miljoner) kommer dock i sin helhet att tillfalla den svenska statskassan och har ingen koppling till den sociala klimatfonden.

På basis av dessa ingångsvärden kan man beräkna vad ETS2 kommer att innebära dels i form av ökade intäkter för svenska staten, dels ökade kostnader för dem som fortsätter att köpa fossila bränslen.

Två faktorer är avgörande:
1. Vilket priset på utsläppsrätterna kommer att bli. Påverkar både svenska statens intäkter och fossilbränsleköparnas kostnader.
2. Hur användningen av fossila bränslen, i första hand fossila drivmedel, i Sverige utvecklas. Påverkar inte statens intäkter, däremot fossilbränsleköparnas samlade kostnader.

Statens intäkter och fossilbränsleköparnas kostnader för ETS2 (underlag sist i inlägget)

 Statens intäkter. Om snittpriset på ETS2-utsläppsrätter 2027-2030 blir 55 euro per styck, kommer svenska staten under denna period att få intäkter från handelssystemet på sammanlagt drygt 29 miljarder kronor (i summan ingår intäkter från den utvidgning av systemet som Tidöpartierna föreslår). Blir snittpriset dubbelt så högt, 110 euro per utsläppsrätt, hamnar intäkterna på knappt 59 miljarder kronor.

Kostnaderna för de svenska fossilbränslekonsumenterna. Totalkostnaden beror dels på hur höga priserna på utsläppsrätterna blir, dels på hur mycket fossilbränsle som används, dvs. hur stora de svenska utsläppen blir.

Blir snittpriset på utsläppsrätter 2027-2030 55 euro per styck och de svenska utsläpp som berörs av ETS2 uppgår till i snitt 18 miljoner ton per år (vilket skulle innebära högre svenska utsläpp utanför ETS1 än EU:s klimatlagstiftning (ESR) tillåter) blir de svenska fossilbränsleköparnas totalkostnad för systemet 2027-2030 drygt 46 miljarder kronor. Lyckas vi minska de svenska snittutsläppen till 15 miljoner ton per år (vilket krävs om Sverige inte ska bryta mot ESR) sjunker bränslekonsumenternas totala ETS2-kostnad till 38,5 miljarder kronor. Om staten fullt ut ska kompensera bränsleköparna för denna extrakostnad blir statens nettokostnad vid en utsläppsnivå på i snitt 18 miljoner ton per år således totalt 46-29=17 miljarder, vid ett årligt utsläpp på 15 miljoner ton 38,5-29=9,5 miljarder kronor.

Vid ett snittpris på 110 euro per utsläppsrätt och totala svenska ETS2-utsläpp på i snitt 18 miljoner ton per år blir extrakostnaden för fossilbränsleköparna 2027-2030 drygt 92 miljarder kronor. Med årliga snittutsläpp 2027-2030 på 15 miljoner ton minskar totalkostnaden till 77 miljarder kronor. I det första fallet blir statens nettokostnad vid full kompensation 92-58=34 miljarder kronor, i det andra 77-58=19 miljarder kronor.

Oavsett hur dyra ETS2-utsläppsrätterna kommer att bli ger således ETS2 både bränsleköparna och staten starka skäl att redan nu satsa på att hålla nere förbrukningen av fossila bränslen.

Samtidigt gäller det att inte glömma bort att de utsläpp som omfattas av ETS2, i första hand, i EU-sammanhang, regleras inom ramen för den så kallade ansvarsfördelningsförordningen (Effort Sharing Regulation), som omfattar alla utsläpp utanför ETS1, även de ganska stora utsläppen av metan och lustgas från jordbruk som inte omfattas av ETS2.

ESR tilldelar varje medlemsstat ett maximalt utrymme för utsläpp utanför ETS1 under perioden 2021-2030. Tilldelningen är fortfarande inte helt spikad, men preliminärt har Sverige tilldelats ca 270 miljoner ton CO2eq.

Huvuddelen av detta utrymme kommer att förbrukas av precis de fossila bränslen som även omfattas av ETS2. I andra länder kan den prishöjning på fossila bränslen som följer av ETS2 visa sig vara tillräcklig för att ESR-utsläppen 2021-2030 ska hålla sig inom den givna ramen. Blir priserna höga kan det rentav leda till att enstaka länder ”överpresterar” och kan sälja outnyttjat ESR-utrymme.

Sverige är inte i den situationen. Att både reduktionsplikten och drivmedelsskatterna sänkts betyder att de svenska utsläpp som kommer att omfattas av ETS2 i år ökar kraftigt. När den nya utsläppshandeln drar igång kommer priserna på fossila bränslen att stiga, vilket kommer att pressa ned försäljningen och därmed utsläppen av fossil koldioxid. Men ska de samlade svenska ESR-utsläppen 2021-2030 inte överstiga 270 miljoner ton, krävs ytterligare åtgärder som pressar ned försäljningen av fossila bränslen mera än vad som följer av ETS2.

I sammanhanget diskuteras att Sverige kanske borde slopa nuvarande koldioxidskatt på fossila bränslen när ETS2 införs. Eftersom den samlade svenska dieselskatten (energiskatt + koldioxidskatt) numera är nära den tillåtna miniminivån inom EU, skulle dock ett slopande av den svenska koldioxidskatten enbart tvinga fram en motsvarande höjning av energiskatten. Sverige har helt enkelt inte rätt att ytterligare sänka den samlade beskattningen av diesel (för transportändamål).

Beträffande bensin är läget lite annorlunda – här finns ett visst utrymme för Sverige att ytterligare sänka den samlade skatten, men om koldioxidskatten på bensin helt slopas skulle även den samlade bensinskatten hamna under EU:s miniminivå. För att säkra att Sverige respekterar EU-lagstiftningens miniminivåer måste således en slopad svensk koldioxidskatt på bensin åtminstone delvis kompenseras med en högre energiskatt.

—————–

Så stora blir svenska statens intäkter från ETS2

Av den totala utgivningen 2027-2030 på 3,9 miljarder ETS2-utsläppsrätter kommer auktionsintäkterna från 52 miljoner utsläppsrätter att tillfalla Sverige, dock först efter att avdrag till unionens sociala klimatfond på 25 procent.

Om snittpriset på utsläppsrätterna 2027-2030 blir 55 euro kommer svenska statens auktionsintäkter under denna period att bli 52 miljoner x 55 euro x 0,75= 2,145 miljarder euro.

Till detta ska läggas intäkterna från de ytterligare ca 6,7 miljoner utsläppsrätter som kommer att auktioneras ut till följd av att Sverige beslutat att addera jordbruk, fiske etc till systemet. Av dessa auktionsintäkter tillfaller 100 procent svenska staten. Med ett pris på 55 euro blir intäkten från denna auktionering 6,7 miljoner x 55 euro = 0,368 miljarder euro.

Med ett snittpris på ETS2-utsläppsrätter på 55 euro skulle svenska staten därmed totalt få in netto 2,513 miljarder euro, vilket med nuvarande växelkurs (11,67 kr/euro) skulle motsvara 29,3 miljarder svenska kronor, eller i snitt 7,3 miljarder kronor per år.

Om snittpriset på utsläppsrätterna blir det dubbla, 110 euro per styck, stiger statens intäkt till totalt drygt 5 miljarder euro, motsvarande drygt 58 miljarder kronor eller 14,5 miljarder kronor per år.

De svenska fossilbränsleköparnas kostnad av ETS2

Hur stor totalkostnaden för fossilbränsleköparna blir beror dels på hur mycket fossila bränslen de köper, dels på priset på utsläppsrätter.

EU-lagstiftningen (ansvarsfördelningsförordningen, Effort Sharing Regulation, ESR) tillåter att de svenska utsläppen utanför nuvarande utsläppshandel (ETS1) 2021-2030 (av vilka ETS2-utsläppen utgör mer än 2/3) uppgår till drygt 270 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av detta utrymme kommer uppskattningsvis ca 175 miljoner ton att utnyttjas 2021-2026. För perioden 2027-2030 återstår därmed knappt 100 miljoner ton, varav ESR-utsläpp utanför ETS2 (främst metan och lustgas från jordbruket) kommer att utnyttja ca 40 miljoner ton. Det utrymme för svenska ETS2-utsläpp 2027-2030 som återstår uppgår därmed till ca 60 miljoner ton, dvs. i snitt för perioden 2027-2030 15 miljoner ton per år.

Om Sverige (till sannolikt mycket höga kostnader) lyckas köpa ESR-utrymme från andra medlemsstater skulle det årliga utrymmet för ETS2-utsläpp i Sverige dock kunna ökas till, säg, 18 miljoner ton.

Två scenarier för snittutsläpp 2027-2030 skulle därmed kunna prövas:
a/ 18 miljoner ton per år (förutsätter köp av ytterligare ESR-utrymme)
b/ 15 miljoner ton per år (förutsätter inte köp av ytterligare ESR-utrymme)

Två scenarier för snittpriser 2027-2030 prövas:
a/ 55 euro per utsläppsrätt/ton
b/ 110 euro per utsläppsrätt/ton

Om fossilbränsleköparna 2027-2030 i genomsnitt förbrukar 18 miljoner utsläppsrätter per år blir deras totala kostnad för detta (växelkurs 1 euro=11,67 SEK):
– vid snittpris 55 euro: 18 miljoner x 55 euro x 4 år = 3 960 miljoner euro = 46,21 miljarder SEK.
– vid snittpris 110 euro: 18 miljoner x 110 euro x 4 år = 7 920 miljoner euro = 92,43 miljarder SEK

Om snittutsläppet istället bara blir 15 miljoner ton per år blir totalkostnaden 2027-2030:
– vid snittpris 55 euro: 15 miljoner x 55 euro x 4 år = 3 300 miljoner euro = 38,51 miljarder SEK
– vid snittpris 110 euro: 15 miljoner x 110 euro x 4 år = 6 600 miljoner euro = 77,02 miljarder SEK

Här kan du lämna en kommentar: