Strandhäll öppnar för att stoppa nytt EU-regelverk mot avskogning
I november förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny unionsövergripande lagstiftning som ska säkra att det på den europeiska marknaden inte säljs nötkött, kakao, kaffe, soja, samt oljepalms- och träprodukter som under produktionen medverkat till avskogning, klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. (Jag har kommenterat förslaget i en tidigare blogg.)
Nu håller lagförslaget på att hanteras dels inom Europaparlamentet, dels i ministerrådet. I februari togs det upp när EUs jordbruksministrar möttes, och i onsdags var det dags för miljöministrarna (en inspelning av ministrarnas diskussion finns här. 15.22 startar Annika Strandhälls inlägg – klicka på svenska flaggan.)
För de flesta EU-medlemmar handlar kommissionens initiativ om att EU via handelsregleringar ska bidra till att begränsa de globala, negativa effekter på klimatet och biodiversiteten som produktionen av de aktuella produkterna för närvarande har.
Sverige och den svenska regeringen tycks se annorlunda på saken.
När landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll har formulerat den svenska positionen, har de istället markerat att Sverige tänker göra allt för att blockera en ny EU-reglering, i varje fall om den får en utformning som riskerar att leda till krav om ett mera miljöanpassat svenskt skogsbruk (vilket den nog oundvikligen får).
Vid onsdagens miljöministermöte var det svenska motståndet förpackat som en kritik av det förslag till definition av begreppen ”forest degradation” och ”sustainable harvesting operations” som kommissionen vill skriva in i den nya förordningen (se slutet av bloggen).
Så här uttryckte sig Annika Strandhäll:
”It is therefore necessary to redraft some of the proposed definitions such as “forest degradation” and “sustainable harvesting operations” or delete them from the text.” (min kursivering)
Hur begreppen ”forest degradation ” och ”sustainable harvesting operations” till sist kommer att definieras, eller om de alls finns med i lagstiftningen, kan framstå som en teknikalitet, men är i själva verket helt centralt för vilka effekter den föreslagna lagstiftningen kommer att få. Det är i formuleringen av dessa definitioner kraven artikuleras. Definitionerna avgör om den planerade lagstiftningen ska spela roll eller ej.
Stryks begreppen helt ur lagstiftningen – som Strandhäll öppnar för – lär den nya förordningen bli helt tandlös.
Det finns förvisso goda skäl att ifrågasätta och kritisera kommissionens förslag. Sverige skulle kunna bidra konstruktivt i en sådan process genom att lansera egna, bättre förslag till definitioner.
Men det gör inte Sverige.
Målsättningen är uppenbarligen i stället att till varje pris förhindra att det i EU-lagstiftningen förs in miljöregler som även kommer att beröra det svenska skogsbruket.
När Sverige inte lanserar några egna, alternativa förslag och faktiskt öppnar för att helt utesluta de aktuella definitionerna ur lagstiftningen, då verkar man dock inte bara för att helt stoppa den nya lagstiftningen och därmed blockera europeiska insatser för att hejda den globala avskogningen. Man öppnar också för att i den kommande processen tvärtom bli överkörda eftersom rådets beslut om kommissionens förslag kommer att tas med kvalificerad majoritet.
Ett avgörande skäl för det svenska agerandet är uppenbarligen en oro för att de krav på ”sustainable harvest practices” som skrivs in i ”avskogningsförordningen” även kommer att skrivas in i annan EU-lagstiftning, till exempel i direktivet om förnybar energi. Om (eller snarare när) det sker, kommer reglerna även att avgöra vilken skogsbiomassa som får bokföras för nollutsläpp inom till exempel utsläppshandeln, vilket i sin tur kan får enorma konsekvenser för till exempel den svenska cellulosaindustrin. Om det skogsbruk som levererat biomassan de eldar i sina energianläggningen (massalutar, bark m m) inte uppfyller EU-lagstiftningens miljökrav, kommer företagen plötsligt att bli skyldiga att lämna in utsläppsrätter för koldioxidutsläppen därifrån. Samma sak för landets biobränsleeldade fjärrvärmeverk.
Stoppa EU-lagstiftning som ska motverka avskogning, den galopperande klimatkrisen och utslagningen av biologisk mångfald – är det den rollen Sverige vill spela?
—————————————–
Ur förslag till artikel 2 I “avskogningsförordningen”
(6) “forest degradation” means harvesting operations that are not sustainable and cause a reduction or loss of the biological or economic productivity and complexity of forest ecosystems, resulting in the long-term reduction of the overall supply of benefits from forest, which includes wood, biodiversity and other products or services;
(Officiell svensk översättning: ”(6) skogsförstörelse: avverkning som inte är hållbar och medför att skogsekosystemens biologiska eller ekonomiska produktivitet och komplexitet avtar eller går förlorad, vilket på lång sikt leder till en minskning av de tillgångar som skogen levererar, exempelvis trä, biologisk mångfald och andra produkter och tjänster”)
(7) “sustainable harvesting operations” means harvesting that is carried out considering maintenance of soil quality and biodiversity with the aim of minimising negative impacts, in a way that avoids harvesting of stumps and roots, degradation of primary forests or their conversion into plantation forests, and harvesting on vulnerable soils; minimises large clear-cuts and ensures locally appropriate thresholds for deadwood extraction and requirements to use logging systems that minimise impacts on soil quality, including soil compaction, and on biodiversity features and habitats;
(Officiell svensk översättning: ”(7) hållbar avverkning: avverkning som utförs på ett sätt som bevarar markens beskaffenhet och den biologiska mångfalden så att skadeverkningarna minimeras, vilket innebär att stubbar och rötter inte avlägsnas, primärskog inte förstörs eller omvandlas till skogsplantage och att ingen avverkning sker på känslig mark; stora kalavverkningar minimeras och det säkerställs lokalt lämpliga tröskelvärden för extraktion av död ved och krav på användning av avverkningssystem som minimerar påverkan på jordmånskvaliteten, inklusive packning, och på biologisk mångfald och livsmiljöer”)
Hej Gunnar!
Problemet är att Sverige väljer att låta förslaget behålla sina brister i stället för att lämna konstruktiva förslag.
Bortsett från hur Sverige reglerar ”skogsförstörelse” så saknar vi generella begränsningar av avskogning och det pågår avskogning i Sverige även om övergripande statistik saknas. Norrtälje kommuns skogsmarksareal minskade exempelvis med 10 procentenheter mellan 2005 och 2011. Vi har själv på vår lilla gård gjort om 6 hektar tidigare skogsmark till just nötkreatursbete – med statliga bidrag. Utöver detta har vi glesat ut ytterligare ett par hektar kraftigt för att ha skogsbete, historiskt sett den vanligaste formen av skog i Sverige, men numera ovanligt. En sådan skog klassas som förstörd i EU:s terminologi. Hela förordningen är dåligt genomtänkt: https://tradgardenjorden.blogspot.com/2022/02/avskogningsfri-import-eu-hycklar-igen.html
Definitionerna är inte lämpliga. Jag tycker EU går för långt i att konfrontera Sverige i centrala skogsfrågor. EU borde sträva efter enighet inom EU istället för att intensifiera och markera sin överstatlighet. Därför tycker jag Sverige skall minska sina anslag till EU och sträva efter större självständighet gentemot EU. De viktigaste internationella samarbetsnivåerna bör vara FN-organ och de nordiska grannländerna, i många frågor inte EU.
Huvudproblemet är att kunskapen ekosystemet och biologiska mångfalden är helt otillräcklig.
Speciellt under markytan! Saknas inventering av insekter, svampar, bakterier mm, lätt att räkna svalor men svårt att räkna mycoritza. All skogsbruk måste värna ekosystemet och mångfalden för att uthålligt bevara och utveckla växtkraften och bördigheten.
Wilhelm Dyrssen
Dyrssen@telia.com
Förstår inte varför den svenska regeringen så okritiskt agerar som ombud och språkrör för den svenska skogsnäringens allra mest kortsiktiga intressen. Socialdemokraterna marknadsför sig ju inte som företrädare för det enskilda intressena på bekostnad av de allmänna. Risken finns att sanningen kommer fram!
Ständigt denna fixering vid kortsiktig vinstmaximering på bekostnad av resiliens och långsiktig hållbarhet. Skamlig inställning av Sverige.
Låt oss hoppas att Strandhäll & Co blir rejält överkörda!