Pourmokhtaris ”gyllene lösning” tycks ha spruckit redan innan den ens blivit proposition
(Varning för vansinnigt mycket siffror, men det gick nog tyvärr inte att undvika…)
När förslaget om en ny reduktionsplikt för motorbränslen lanserades vid en presskonferens i slutet av augusti, kallade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari åtgärden ”en gyllene lösning”. Den nya åtgärden skulle säkra att de svenska utsläppen utanför utsläppshandeln (”ESR-utsläppen”) minskar i linje med EU-lagstiftningens krav, försäkrade ministern.
Nu visar det sig dock att den prognos förslaget bygger på, redan spruckit. Innan ”den gyllene lösningen” ens blivit en proposition.
Den utsläppsökning från 2023 till 2024 på 2,8 miljoner ton på helårsbasis, som regeringen räknade med, och som krävs om kalkylen ska hålla, överträffades nämligen redan under september. Sannolikt kommer utsläppen 2024 i stället att bli kring 4 miljoner ton högre än 2023, en nivå som enligt tidigare beräkningar av Naturvårdsverket väntas leda till att de svenska ESR-utsläppen 2021-2030 blir 6-7 miljoner ton högre än EU-lagstiftningen tillåter.
Underskottet kan till sist bli ännu större, eftersom mycket talar för att inlagringen av kol i landskapet och i träprodukter i Sverige blir lägre än en annan EU-lagstiftning, LULUCF-förordningen, kräver. Och för varje ton nettoinlagringen av koldioxid 2021-2025 understiger lagkravet, krymper det svenska ESR-utrymmet lika mycket.
Skulle Sverige bryta mot lagkraven, kan den svenska regeringen dras inför EU-domstolen och tvingas betala miljardböter till unionen. En betydligt allvarligare konsekvens är dock att EU-länderna i så fall inte kommer att leva upp till de löften om utsläppsminskningar de gett till resten av världen under Parisavtalet. Konsekvenserna för det globala klimatarbetet om EU inte håller sina klimatlöften är oöverskådliga.
Först någon gång på vårkanten nästa år väntas riksdagen fatta det formella beslutet om ”den gyllene lösningen”, dvs. att från och med 1 juli 2025 införa en ny reduktionsplikt på nivån 10 procent. Proposition väntas i mars.
I nuvarande system måste drivmedelsbolagen blanda in förnybara drivmedel för att uppfylla kraven. Med det nya systemet kan de även tillgodoräkna sig försäljning av fossilfri el i publika laddstolpar. För att neutralisera den prishöjning som den nya, högre reduktionsplikten väntas orsaka, sänks drivmedelsskatterna parallellt i två steg, i januari och juli 2025. (För en mera detaljerad beskrivning av den ofta missförstådda reduktionsplikten – se slutet av texten.)
Regeringens förhoppning är att nettoresultatet ska bli att de samlade svenska ESR-utsläppen 2021-2030 blir drygt 2 miljoner ton lägre än om nuvarande regelverk behållits. Därmed ska man säkra att de svenska ESR-utsläppen 2021-2030 inte överstiger den totala ram på drygt 270 miljoner ton koldioxid som Sverige tilldelats under EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR (Effort Sharing Regulation).
Målet om en ytterligare minskning på 2 miljoner ton baseras på en rapport från Naturvårdsverket, publicerad i april 2024, där myndigheten i ett huvudalternativ räknar med att de svenska ESR-utsläppen 2021-2030 med nuvarande politik kommer att bli ungefär 1 miljon ton större än den svenska ESR-ramen. Med den ytterligare utsläppsminskning på 2 miljoner ton som reduktionsplikten ska leverera, hoppas regeringen klara lagkraven med viss marginal.
En förutsättning för att kalkylen ska gå ihop är emellertid att den förväntade ökningen av utsläppen mellan 2023 och 2024 (som främst är en konsekvens av att reduktionsplikten 1 januari 2024 sänktes till 6 procent) stannar vid 2,8 miljoner ton. Blir ökningen större riskerar de svenska utsläppen 2021-2030 att bli större än ESR tillåter.
I sin rapport flaggar Naturvårdsverket för att en sådan utveckling inte är osannolik, och prövar själva därför vad som händer om utsläppen mellan 2023 och 2024 inte ökar med 2,8 utan med 4 miljoner ton. Slutsatsen blir att i så fall kommer de samlade svenska ESR-utsläppen 2021-2030 att bli uppemot sju miljoner ton större än EU-lagstiftningen tillåter.
Ännu kan vi inte veta hur mycket fossil bensin och diesel som totalt kommer att användas under 2024, och därmed inte heller hur stor utsläppsökningen till sist blir.
Energimyndighetens statistik över försäljningen av fossila drivmedel till och med september (som publiceras av SCB) indikerar dock vart vi är på väg. Och adderar man försäljningssiffrorna från januari till september 2024 och jämför dem med motsvarande period 2023, blir slutsatsen att den ökning på 2,8 miljoner ton CO2 som inte får överskridas på helårsbasis om regeringens ”gyllene lösning” ska fungera, överskreds redan i september (se tabell).
| Fossil bensin | Fossil diesel | Totalt | |||
| jan-sep 2023 | jan-sep 2024 | jan-sep 2023 | jan-sep 2024 | ||
| Försäljning, 1000 m3 | 1 962,4 | 1 952,2 | 2 911,8 | 4 052,4 | |
| CO2-utsläpp, ton per m3 | 2,36 | 2,36 | 2,54 | 2,54 | |
| Utsläpp 1000 ton CO2 | 4 631,3 | 4 607,2 | 7 395,9 | 10 293,0 | |
| Ökning utsläpp, 1000 ton CO2 | -24,0 | 2 897,1 | 2 873,1 | ||
Källa: SCB
Man kan samtidigt konstatera att drivmedelspriserna efter sommaren har varit betydligt lägre än under första halvåret, vilket, i kombination med att sänkta räntor nu ökar konsumtionsutrymmet för många, talar för en något större ökning av drivmedelskonsumtionen under årets sista tre månader än under de första tre kvartalen.
Om trenden inte bryts, hamnar Sverige på en ökning av ESR-utsläppen på kring eller rentav över 4 miljoner ton, vilket således, enligt Naturvårdsverket, väntas leda till att Sverige fram till 2030 kommer att släppa ut ganska många miljoner ton mera än tillåtet.
Lägger man till risken att Sverige missar även LULUCF-förordningens krav, talar det mesta för att den ”gyllene lösningen” faktiskt är på väg att haverera rejält redan innan den ens beslutats (!).
Att vi får den här utvecklingen är det nog samtidigt få som förvånas över.
Går man igenom de remissvar som lämnats över regeringens förslag, framgår det att nästan ingen som yttrat sig tror på regeringens försäkringar att den nya reduktionsplikten räcker för att Sverige ska klara kraven i ESR.
Att utsläppen 2024 uppenbarligen kommer att bli större än regeringen utgick från när förslaget lanserades, betyder att de ”överprestationer” under ESR på över 8 miljoner ton, som reduktionsplikten levererade 2021-2023, nu snabbt förbrukas. Om de svenska ESR-utsläppen även 2025 och framåt överstiger den årliga tilldelningen av ESR-utrymme, lär EU-kommissionen redan om några år höra av sig till den svenska regeringen och fråga varför Sverige inte respekterar unionens klimatlagstiftning.
”Land skall med lag byggas”. En förutsättning för att EU ska fungera som ett rättssystem, är att den som bryter mot lagstiftningen straffas. Därför ska vi välkomna att länder som inte följer EU-lagstiftningen dras inför skranket – även i de fall det skyldiga landet är vårt eget.
Samtidigt är EU ingen uppfostringsanstalt; för att unionen ska fungera, krävs att medlemsstaterna lojalt anstränger sig för att respektera lagstiftningen.
Tiden går fort, och det tar tid innan politiska förslag får genomslag i verkligheten. Slutsatsen är att det håller på att bli väldigt bråttom med ytterligare nya, nationella beslut om Tidöpartiernas uppgörelse i november 2023 om att klara ESR-kraven ska kunna uppfyllas. Varför inte ta en titt igen på mitt och John Hasslers förslag till nationellt utsläppshandelssystem?
——————————————
Så fungerar den nuvarande reduktionsplikten:
I motsats till vad som ofta påstås, reglerar reduktionsplikten inte andelen förnybart i drivmedlen, utan i stället hur höga de genomsnittliga livscykelutsläppen får vara, räknat i gram fossil CO2 per MJ. De regler som gällde 2022 och 2023 innebar att snittutsläppet från den bensin som då såldes måste vara minst 7,8 procent lägre än standardvärdet för rent fossil bensin (93,3 g CO2eq per MJ), för diesel minst 30,5 procent lägre (standardvärde 95,1 g CO2eq per MJ). Sänkningen måste uppnås genom inblandning av förnybara drivmedel. Eftersom livscykelutsläppen från förnybara, flytande drivmedel alltid överstiger 0 g CO2 per MJ, krävs således i varje läge en högre procentuell inblandning av förnybart än den som motsvarar reduktionspliktsprocenten, mera ju högre livscykelutsläppen (räknat som g CO2 per MJ) från de bränslen drivmedelsbolagen väljer att utnyttja för att uppfylla kraven.
Bra synpunkter, men med bekymrande budskap. Förutom att vi inte gör vad som åligger oss så skapar det stora osäkerheter för industrin och samhälle. Med tanke på förslaget att första skattesänkningen kommer ett halvår före den ökade reduktionen träder i kraft så är det en lågoddsare att ökningen av växthusgaser blir ännu större, allt annat lika. Konsekvensen är också att fler bilköpare väljer förbränningsmotor vilket får följdverkningar lång tid framöver om de fordonen skall brukas sin funktionella livstid. Den förda politiken att skjuta upp och ställa in ger uteblivna investeringar i nödvändiga tekniker för vårt framtida samhälle.
Hej Wilhelm!
Om jag tolkar dig rätt tycker du att detta med EU-lagstiftning ska vi inte ta så allvarligt.
Med ditt synsätt – finns längre EU som rättsordning?
Magnus. Den som spricker är nog du och inte regeringen. Du spricker på att tro på kartan dvs. alla direktiven från EU med sanktionshot i miljardklassen istället för att titta ut på alla övriga länder inom EU och för att inte tala om de största CO2 utsläpparna i världen. Indien, USA och de krigförande imperiebyggarna Ryssland och Kina. Har du funderat på vad Rysslands krig i Ukraina innebär i utsläpp och har du funderat på vad Kinas förberedelser för samma behandling av Taiwan? Är du seriös i din tro på att EU skulle bötfälla Sverige för vårt problem under en tid vi gör allt för att återställa den kärnkraft som dina kompisar har gjort allt för att reducera. Bötfälla Sverige som globalt sätt gjort bland de bästa i världen på att sänka sitt utsläpp och idag redan är ganska nära att nå Net Zero.
Samtidigt vet du ju att den internationella forskningen i allt högre grad kommit till att människan knappast kan påverka klimatutvecklingen i någon avsevärd grad. Anslut istället till oss som arbetar med att förbättra miljön, ekosystemen och deras resiliens. Där har du möjlighet att direkt påverka klimateffekten genom återbeskogning, hindrandet av giftspridning mm i vindkraften. Stora positiva effekter är nu under luppen och samlar mycket stöd till förändringar.?
Wilhelm Dyrssen
i://www.nilssonproduktion.se/pourmokhtaris-gyllene-losning-tycks-ha-spruckit-redan-innan-den-ens-blivit-proposition/?jetpack_skip_subscription_popup#respond