Panikläge för svensk klimatpolitik
Den svenska klimatpolitiken är i panikläge.
Ska Sverige ha en chans att uppfylla de krav om utsläppsminskningar till 2030 som finns i den nya EU-lagstiftningen, måste regering och riksdag snabbt fatta beslut som senast 2025 rejält börjar pressa ned utsläppen.
Dröjer det längre, kommer det att krävas åtgärder av en karaktär som närmar sig vad som överhuvudtaget kan bedömas som genomförbart och rimligt i ett demokratiskt samhälle.
Det gäller kraven på medlemsstaterna att minska alla typer av utsläpp utanför utsläppshandeln (brukar kallas ”ESR-utsläpp”). I praktiken handlar det dock nästan uteslutande om att snabbt pressa ned användningen av fossila drivmedel i trafiken och i arbetsmaskiner (traktorer, skogsmaskiner, grävmaskiner etc.).
Av de svenska ESR-utsläppen utgörs en knapp fjärdedel av metan och lustgas från jordbruket, utsläpp som legat stilla i flera decennier, och därför knappast lär gå att minska nämnvärt före 2030. Resten utgörs nästan uteslutande av utsläpp från förbränning av fossila drivmedel.
I ett första skede handlar det om att neutralisera de utsläppsökningar på 4-4,5 miljoner ton per år, som regeringen räknar med följer av besluten att från årsskiftet radikalt sänka både reduktionsplikten och drivmedelsskatterna.
Därefter måste utsläppen till 2030 minska med ytterligare 6-7 miljoner ton. Det handlar om att halvera försäljningen av fossila drivmedel.
Hur tuffa åtgärder som krävs, beror på hur snabbt de sätts in:
– Börjar åtgärderna leverera vid årsskiftet 2024/25, måste användningen av fossila drivmedel därefter årligen minska med 6-8 procent, redan det mer än dubbelt så snabbt som genomsnittet de senaste 10 åren.
– Får politiken effekt först 2026, krävs ännu mera – 10-11 procent per år. Fortfarande sannolikt genomförbart.
– Sker omläggningen först 2027 stiger siffran till 17-18 procent. Då talar vi om åtgärder som är så kraftfulla att de eventuellt är omöjliga att ta till i ett demokratiskt samhälle annat än kortsiktigt och i rena krislägen. Väntar man med åtgärder till 2027 är det helt enkelt förmodligen omöjligt för Sverige att klara kraven i EU-lagstiftningen.
Beräkningarna utgår från att Sverige från och med 2025 utnyttjar möjligheten att utvidga sitt ESR-utrymme genom att överföra utsläppsutrymme från utsläppshandeln till ESR-sektorn. De utgår dessutom från det optimistiska antagandet att Sverige lyckas uppfylla de krav på kolinlagring i landskapet 2021-2025 som EU-lagstiftningen ställer. Missar Sverige inlagringskraven (och det finns en del som tyder på det), krävs ännu större utsläppsminskningar.
Om andra EU-länder lyckas föra en tuffare politik än Sverige, och minskar sina utsläpp mera än lagstiftningen kräver, finns en mikroskopisk chans att Sverige på sluttampen kan klara lagkraven genom att köpa outnyttjat utsläppsutrymme. Men om denna möjlighet överhuvudtaget kommer att uppträda, beror på hur tufft övriga EU-länder driver klimatarbetet.
Tyvärr finns det hittills inte mycket som tyder på att vare sig regeringen eller den politiska oppositionen insett hur allvarligt läget är.
Utrymmet för Sverige att möta kraven i den nya EU-lagstiftning man själv medverkat till (den klubbades faktiskt under det svenska ordförandeskapet!), krymper just nu i en förfärande takt. Innehållet i den klimathandlingsplan regeringen inom kort ska presentera, indikerar om vår politiska ledning förstått.
Jag instämmer i Per Bolunds kommentar. Det är inte rimligt att dra hela oppositionen över en kam i detta. Vi har ju lagt fram förslag som mycket väl ligger i linje med ESR-målen.
Det regeringen gör nu kommer ju dessutom kosta framöver precis som du så föredömligt skriver. Det lär bli drakoniskt och tyvärr är det ju nästa regering som får ta den smällen.
Hej Johan!
Enligt regelboken ska kommissionen dra oss inför EU-domstolen om vi inte respekterar lagstiftningen. Domstolen lär i så fall utdöma böter. En gissning är att böterna kommer att motsvara ”överutsläppet” gånger något slags marknadspris på utsläppsrätter gånger 1,25. I nuläget skulle det handla om 1,25 miljarder kronor per miljoner ton överutsläpp.
Redan innan dess lär dock kommissionen i sina årliga granskningar av medlemsstaterna hötta åt oss. Om vi fram t o m till exempel 2026 har gjort av med mera utsläppsutrymme än vår tilldelning fram tills dessa, kommer tilldelningen för 2027 dessutom att automatiskt minskas med 1,08 gånger ”överutsläppet”. Då måste vi minska utsläppen mera än om vi respekterar lagstiftningen.
Men jag tycker inte att detta handlar om att följa EU-lagstiftningen eller ej utan om vilket land Sverige vill vara, inom EU och globalt. Vill vi bidra till att hela den globala klimatpolitiken börjar darra eller rentav haverera? För om Sverige darrar, lär fler EU-länder göra det, och då kommer hela EU att darra. Och darrar EU är hela den globala klimatpolitiken i gungning. Det är detta, snarare än risken för eventuella böter, som det handlar om.
Hej Magnus,
Har nyss börjat följa dig och bloggen men ska börja beta av inläggen eftersom. En kort fråga bara, vad händer rent konkret för Sverige om vi inte når upp till våra åtaganden? Jag tänker främst på ekonomisk bestraffning osv.
Tack på förhand!
Tack Magnus!
Men detta är ju inte nytt.
Att klimathotet accelererar har vi vetat länge.
Att EUs klimatpolitik inte kommer att hålla, när den verkligen (tyvärr ganska snart) ställs på sin spets, har många av oss misstänkt lika länge.
Den bästa lösningen är fortfarande en snabbt stigande avgift på alla klimatskadliga bränslen – i kombination med utdelning av den insamlade avgiften i lika delar till allmänheten och särskilt stöd till glesbygd.
Men därutöver krävs en snabbt stigande skatt på alla skogsprodukter.
Skogsavverkningen är trots allt den största klimatförstöraren i Sverige, även om MP och EU inte har fattat detta än.
I November 2023 överskreds den uppvärmning jorden enligt Parisavtalet skall hålla sig väl under (2 grader) två dagar, aldrig hänt förr (fast det var ju bara några dar). Under året har det varit ett hundratal dagar då temperaturökningen varit minst 1.5 grader dvs det snävare målet överskridits. Tittar man fysiskt på strålningsbalanser har takten i uppvärmnigen ökat starkt sista åren. Etc. Så det är inte bara Sverige utan jorden som håller på att hoppa över skacklarna snabbare än förutsett. Men politker är poliker, de kommer inte att hålla sig inom EUs (eller Sveriges) ramverk till 2030. Det tar för lång tid att fatta och implementera nya beslut och folket skulle inte acceptera dem. Därför förutser jag EU kommer att hitta på något sätt att mjuka upp det. Blir spännande att se vad Sverige presenterar i pågånde COP28, hittillls har det varit nått om mer kärnkraft men det är ju snarast negativt om det bara är läget 2030 som är intressant. Och som han sade som ramlade från skyskrapan när han passerade 14 våningen ”hitills har det gått bra”.
Hej Per!
Förlåt, men de senaste månaderna verkar tankar på att uppdatera de svenska klimatmålen ha upprört mera än risken att Sverige bidrar till att EU missar sina FN-åtaganden. Inget är just nu viktigare än att säkra att EU fortsatt är en stark global aktör. Den rollen hotas om länder som Sverige inte förmår att respektera EU-lagstiftningen.
Dra inte den politiska oppositionen över en kam Magnus! Som du hörde när du besökte Miljöpartiets riksdagsgrupp har vi både viljan och förslagen att sänka utsläppen snabbt. Vi visade i regeringsställning att vi kunde genomföra det som krävdes för att nå 2030-målet (och EUs mål till 2030) och var på god väg att nå 2045-målet. Det gör ju regeringens ansvar ännu större när de ändrar riktning och höjer utsläppen, det finns en väg, det som saknas är viljan! Miljöpartiet var också det enda partiet i valrörelsen som stod upp för att inte öka fossilsubventionerna och för att ge stöd till behövamde istället för till fossila bränslen. Så det är oriktigt att klumpa ihop vare sig ”politiker” eller ”oppositionen”, i klimatpolitiken är skillnaderna stora!
Hej Agneta!
Det ÄR val nästa år. 9 juni bestämmer vi vilka som ska sitta i Europaparlamentet 2024-2029. Alla partier har rimligen börjat snegla åt detta datum.
Hej Cecilia!
Jag är ganska skeptisk till att öronmärka åtgärder. Jag tycker att alla ska få använda sina pengar som de vill, inom lagens råmärken. Drivmedlen måste bli dyrare. Så att steget från avgasbil till elbil blir kortare. Dyrare soppa får fördelnings och regionalpolitiska effekter. Den sortens problem ska så långt det gå lösas med generella åtgärder – högre barnbidrag, ökade statsbidrag till glesbygdskommuner, kanske något nytt, regionalt skatteavdrag.
Att vi måste införa någon typ av kilometerskatt följer av att statens intäkter av drivmedelsskatter förhoppningsvis ganska snabbt kommer att torka ut. Det hål i statens finanser som då uppstår måste fyllas med någon typ av nya skattebaser. Kostnaderna för att underhålla och utveckla vägnätet blir ju inte lägre för att vi byter energibärare.
Hej Nils! (Vem är du, gillar inte att kommunicera med pseudonymer…)
Jodå, länderna bryter friskt mot EUs budgetnormer. Och vad kommissionen till sist gör, beror mycket på vad bjässarna Tyskland och Frankrike. Det här handlar inte om juridik. Det här handlra om vilken sorts EU-medlem Sverige vill vara. Och så handlar det naturligtvis – mycket viktigare – om att förhindra att EUs möjligheter att fortsatt driva på det globala klimatarbetet urholkas. Fladdrar sverge, fladdrar fler EU-länder, och då fladdrar EU. Och fladdrar EU, då fladdrar det globala klimatarbetet.
Därför är perspektivet av ett Sverige som inte lever upp till de klimatlagar vi själva drivit på så förfärligt. Oavsett hur EU har hanterat reglerna om budgetunderskott.
Sannolikt kommer allt för många länder inkl det största landet Tyskland att missa sina åtaganden. Rättsakten kommer behöva förändras eller så blir det som det blivit tidigare att rättsakten blir en papperstiger så som t ex denna:
https://eur-lex.europa.eu/EN/legal-content/glossary/excessive-deficit-procedure-edp.html
Det kommer inte att vara politiskt möjligt att urdöma böter på 100 miljarder euro till medlemsstaterna. Det kommer inte leda till bättre klimatpolitik.
Ja det är panikläge för åtgärder snabba nog att minska utsläppen. Och panikläge för att nå något slags politisk konsensus kring dem också.
Hoppas regeringen inför dynamiska differentierade vägavgifter!
https://www.nyteknik.se/debatt/infor-dynamiska-vagavgifter-ska-bekosta-mer-kollektivtrafik/126305
Sedan har jag en fråga till dig Magnus: om bilkörning görs dyrare, vare sig det är via höjda drivmedelspriser eller kanske genom ett nytänk med dynamiska differentierade vägavgifter så kommer ju de med högst inkomster att kunna fortsätta köra som förut.
Finns några exempel på hur man istället kan ransonera bilkörning?
Finns några exempel på klimatskatt för höginkomsttagare?
Hej Magnus!
Tack för dina blogginlägg, uppskattar dem mycket. Det akuta läget belystes väldigt väl i gårdagens Agenda där klimatfrågan behandlades där både politiker och forskare deltog. Tror det finns dels okunskap dels drag av att försöka skjuta upp och slippa fatta de politiska beslut som behövs. Klimatledarskapet lyser med sin frånvaro. En skulle kunna tro att det vore val nästa år utifrån hur politikerna slingrar sig.