Megaomröstningar om klimatet i Europaparlamentet nästa vecka
På tisdag eller onsdag nästa vecka, 7 eller 8 juni, ska det samlade Europaparlamentets drygt 700 ledamöter rösta om kärnan i EUs stora klimatlagstiftningspaket ”Fit for 55”. Underlag för voteringarna är i första hand EU-kommissionens (KOM) lagförslag från i somras plus de betänkanden med ändringsförslag som parlamentets miljöutskott (ENVI) antog 15-17 maj (i något fall 11 maj). Många av de förslag utskottet gjort tummen ned för lär dock åter dyka upp igen för votering in plenum, vilket ofta gör utgången oviss. Samtliga utskottsbetänkande plus de ytterligare ändringsförslag som lämnats in inför behandlingen in plenum kan man hitta här – där finns dessutom de röstlistor för respektive ärende som parlamentet komma att rösta efter.
Parlamentet debatterar de olika förslagen på tisdag 7 juni 09.00-13.50. Voteringarna äger rum lite senare samma dag eller eventuellt först dagen därpå. Det hela kan (troligen) följas på denna länk.
I de flesta fall lär parlamentet gå på utskottets linje. Det betyder bl.a. att parlamentet kommer att göra tummen ned för kommissionens förslag om att slå samman den s.k. LULUCF-sektorn (kolinlagring i landskapet) med jordbrukets utsläpp av metan och lustgas (som idag hanteras tillsammans med de koldioxidutsläpp som ligger utanför utsläppshandeln) till en ny AFOLU-sektor. Denna lösning har bl.a. den svenska regeringen protesterat emot.
I några fall kan å andra sidan förslag som röstats ned i utskottet komma att vinna majoritet när det samlade parlamentet voterar. Några exempel att hålla ögonen på:
– Kommer parlamentet att stödja ENVIs linje att minska utgivningen av utsläppsrätter 2030 till motsvarande 67 procent av utsläppen 2005, eller stannar minskningen vid de 61 procent kommissionen föreslagit? Det handlar om flera miljarder ton koldioxid.
– Kommer parlamentet att stödja den ENVI-majoritet (kristdemokrater, liberaler, nationalkonservativa) som vill att enbart verksamheter som regleras av utsläppshandeln ska få äga, köpa och sälja utsläppsrätter? Idag kan vem som helst delta i handeln, vilket sannolikt gjort systemet mera effektivt.
– Kommer parlamentet att stödja ENVIs (och kommissionens) krav om att 100% av de bilar som säljs 2035 ska vara nollutsläppsbilar (=förbud mot bilar med förbränningsmotor)? Eller vinner den kristdemokratiska partigruppen EPP och högernationalisternas grupp ECR som vill sänka målet till 90 %?
I samtliga dessa fall togs ENVIs beslut med tunna majoriteter som kanske inte håller ”in plenum”.
I ytterligare något fall kan det hända att helt nya förslag lanseras inför slutomröstningen. Hetaste kandidaten är det föreslagna nya utsläppshandelssystemet för vägtrafik och byggnader, där ingen verkar riktigt nöjd med den linje utskottet ställde sig bakom (med stor majoritet!).
Materialet som parlamentet ska hantera är MYCKET omfattande. Här ett (långt) koncentrat om vad Kommissionen har föreslagit och de ändringar miljöutskottet vill se:
1. Utsläppen inom nuvarande utsläppshandel
Nuvarande lagstiftning innebär att utgivningen av utsläppsrätter trappas ned så att den helt upphör ca 2057 (linjär reduktionsfaktor, LRF, 2,2). Det innebär ett totalt återstående utsläppsutrymme på ca 30 miljarder ton koldioxid.
a/ Nyutgivning
KOM: Kommissionen vill trappa ned utgivningen av nya utsläppsrätter så att den upphör redan 2040 (ger ett totalt återstående utsläppsutrymme på 15-16 miljarder ton koldioxid). Detta uppnås dels genom en engångsminskning av utgivningen på drygt 100 miljoner utsläppsrätter 2024, dels en snabbare årlig nedtrappning genom att den linjära reduktionsfaktorn från 2024 höjs till 4,2. 2030 kommer nyutgivningen av utsläppsrätter därigenom att motsvara en minskning av utsläppen med 61 procent jämfört med 2005 (2021 låg utsläppen 48 procent lägre än 2005).
ENVI: Utskottet rekommenderar (med svag majoritet bestående av socialdemokrater, liberaler, gröna, vänster) att utgivningen av nya utsläppsrätter trappas ned på ett sätt som leder till att den sista utsläppsrätten ges ut redan 2035 eller 2036 (totalt återstående utsläppsutrymme ca 9 miljarder ton koldioxid). Utgivningen 2030 skulle då motsvara en minskning av utsläppen sedan 2005 med 67 procent. EPP/ECR (kristdemokrater och högernationalister) motsätter sig denna skärpning, men förlorade voteringen i ENVI. In plenum kan utfallet bli ett annat.
b/ Sjöfart
KOM: Vill stegvis 2023-2026 fasa in utsläppen från fartyg större än 5000 bruttoton i handelssystemet. Handeln ska omfatta dels alla utsläpp i och mellan hamnar inom EES (EU27+Island, Lichtenstein & Norge), dels hälften av utsläppen vid seglatser mellan hamnar i EES och resten av världen.
ENVI: För in sjöfarten i handelssystemet fullt ut redan från 2024 och låt det omfatta inte enbart koldioxid (CO2) utan även sjöfartens utsläpp av metan (CH4) och lustgas (N2O). Inkludera från 2027 även fartyg ned till en storlek på 400 bruttoton. Utvidga samma år systemet till att omfatta 100 procent av utsläppen från trafik mellan EU och resten av världen (procentsatsen ska kunna sänkas ned till 50 procent för trafik till/från länder som infört egen prissättning av utsläpp). För att förhindra att fartyg besöker hamnar strax utanför EES enbart för att minska kostnaden för utsläppsrätter, bör endast sådana hamnbesök där huvuddelen av lasten lastats på eller av räknas när det avgörs vilken sträcka man ska utgå från när utsläppen till/från EES beräknas. Speciallösningar ska vara möjliga för EES-hamnar som konkurrerar med närbelägna icke-EES-hamnar. Till 2029 bör en särskild rabatt för isklassade fartyg och för trafik i isförhållanden tillämpas. Sjöfarten får möjlighet att köpa in utsläppsrätter via en särskild ”Ocean Fund”, vars intäkter ska gå till att klimatanpassa och tekniskt utveckla sjöfarten.
c/ Gratistilldelning
KOM: Avveckla stegvis fram till 2035 gratistilldelningen av utsläppsrätter till tung industri. Koppla utfasningen till att unionen parallellt 2026-2035 inför och stegvis höjer utsläppsrelaterade importavgifter på vissa utsläppsintensiva produkter (se nedan om CBAM). Riktmärkena för gratistilldelning ska varje år skärpas med 0,2-2,5 procent.
ENVI: Upphör med all gratistilldelning 2030. Till dess; ge de 10 procent företag inom en bransch som har lägst utsläpp per producerad enhet en högre tilldelning än vad som motsvarar riktmärkena. Övriga verksamheter kan få full gratistilldelning, förutsatt att de presenterar planer för fullständig utfasning av utsläppen. I annat fall sänks tilldelningen med 25, 30 eller 50 procent beroende på hur stora utsläppen per producerad enhet är. Riktmärkena för gratistilldelning ska varje år skärpas med 0,4-2,5 procent.
d/Flyg
KOM: Gratistilldelningen av utsläppsrätter till flyget fasas ut till 2027. Flygtrafik mellan EES-länderna (plus trafik till Schweiz och Storbritannien) undantas från det globala utsläppskompensationssystemet CORSIA. Genom ändringar av handelsdirektivet införs samtidigt en skyldighet för EU-flygbolag att lämna in utsläppskompensation enligt CORSIA för flygningar mellan länder som anslutit sig till CORSIA. Från 2027 inkluderas allt flyg (bägge riktningarna) mellan EES och länder som inte är anslutna till CORSIA i utsläppshandeln.
ENVI: Slopa gratistilldelningen redan från 2025. Inkludera allt flyg från flygplatser inom EES i utsläppshandeln (dvs. även flyg till resten av världen). För att förhindra att kostnader för EU ETS och CORSIA adderas, får flygbolagen, när de redovisar gentemot EU ETS, göra en avräkning motsvarande de avgifter de betalat under CORSIA. Senast 2026 ska Kommissionen presentera ett förslag om att inkludera ”höghöjdseffekter” i ETS – om inget beslut om en sådan lösning tagits, ska kravet på flyget att lämna in utsläppsrätter generellt räknas upp med en faktor 1,8 från 2027, 1,9 från 2028 och 2,0 från 2029. Flygbolag som använder ”hållbara flygbränslen” (i första hand syntetiska flygbränslen) ska fram till 2029 kunna dela på en gratistilldelning på sammanlagt 40 miljoner utsläppsrätter.
e/ Marknadsstabilitetsreserven, MSR
KOM: Den automatiska annulleringen av utsläppsrätter i MSR, som ska ske första gången årsskiftet 2023/24, ska gälla det antal utsläppsrätter i MSR som överstiger 400 miljoner – enligt nuvarande system ska annulleringen gälla det antal utsläppsrätter i MSR som överstiger auktioneringen föregående år. Avlänkningen av utsläppsrätter från auktionering till MSR ska motsvara det antal utsläppsrätter i TNAC (utgivna men oanvända utsläppsrätter) som överstiger 833 miljoner, från 1096 miljoner och uppåt 24 procent av TNAC (som idag).
ENVI: Brytpunkterna för när avlänkningen av utsläppsrätter från auktionering till MSR ska ske, bör sänkas från 833 resp. 1096 miljoner till 700 resp. 900 miljoner EUA.
f/ Innovationsfonden, Moderniseringsfonden
KOM: Ytterligare 2,5 procent av de utsläppsrätter som ges ut ska auktioneras till förmån för den s.k. Moderniseringsfonden, som ska finansiera energi- och klimatåtgärder i främst Öst- och Centraleuropa. Antalet utsläppsrätter som ska säljas för att finansiera Innovationsfonden ska ökas från 450 till 500 miljoner.
ENVI: Av de 2,5 procent KOM vill auktionera till förmån för Moderniseringsfonden bör 0,5 procent istället gå till Innovationsfonden (som ENVI vill byta namn på till ”Climate Investment Fund” och ge ett bredare uppdrag att allmänt stödja klimatomställningsåtgärder, inte enbart innovation). Det utpekade antalet utsläppsrätter som ska säljs för fonden bör dessutom ökas ytterligare till 550 miljoner.
g/ Avfallsförbränning
ENVI: All avfallsförbränning bör inkluderas i utsläppshandeln från 2026. (Svenska avfallsförbränningsanläggningar ingår redan i utsläppshandeln eftersom Sverige har utnyttjat en möjlighet för medlemsstaterna att på eget initiativ addera verksamheter.)
h/ Övrigt
ENVI: En majoritet i ENVI (kristdemokrater (EPP), liberaler (Renew) + högernationalister (ECR)) vill att endast sådana aktörer som omfattas av utsläppshandeln (energianläggningar, industrier och flygbolag) ska få äga, köpa och sälja utsläppsrätter. Idag kan alla privatpersoner eller företag som är skrivna i ett EES-land delta i handeln.
2. CBAM (”koldioxidtull”)
KOM: För att i viss mån skydda europeiska industriprodukter från att konkurreras ut på grund av EUs klimatregler, föreslår kommissionen att en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism – en typ av ”koldioxidtull”) stegvis införs för vissa importvaror. Systemet föreslås inledningsvis omfatta cement, gödselmedel, järn-, stål- och aluminiumprodukter (relativt obearbetade) samt elektricitet. Avgiften sätts ned för import från länder som tillämpar koldioxidprissättning (Schweiz och Storbritannien, som har egna utsläppshandelssystem, undantas redan från början). Inledningsvis undantas också elimport från en handfull grannländer till EU som är på väg att införa utsläppsprissättning eller -handel (bl.a. Västra Balkan, Ukraina, Marocko). Avgiften införs stegvis med start 2026. Först 2035 tas full avgift ut. Parallellt avvecklas gratistilldelningen av utsläppsrätter till berörda branscher. ”Indirekta utsläpp” från produktionen av den elektricitet som används av industrin, beaktas inledningsvis inte. 75 procent av intäkterna från CBAM föreslås tillföras unionens centrala budget (kallas ”egna medel eller ”own resources”), resten medlemsstaterna.
ENVI: Låt CBAM redan från början även omfatta organiska kemikalier, vätgas och polymerer. Genomför infasningen av CBAM (och utfasningen av gratistilldelningen av utsläppsrätter) redan 2025-2030. När all gratistilldelning av utsläppsrätter upphört (vilket ENVI vill ska ske 2030) ska samtliga verksamheter som omfattas av utsläppshandeln beröras av CBAM. Kommissionen ska dessutom addera mera förädlade produkter efterhand. ”Indirekta utsläpp” bör inkluderas redan från starten.
3. Utsläppen utanför nuvarande utsläppshandel
Dessa utsläpp regleras för närvarande av den s.k. ansvarsfördelningsförordningen, ESR (Effort Sharing Regulation), och utgörs främst av koldioxidutsläpp från vägtrafik och småskalig uppvärmning. Även utsläpp från avfallshantering ingår (i Sverige ingår avfallsförbränning istället i den reguljära utsläppshandeln). Ungefär en fjärdedel (i Sverige lite mindre) av ESR-utsläppen (räknat som koldioxidekvivalenter) består dock av jordbrukets utsläpp av metan (CH4) och lustgas (N2O) från idisslande djur, samt från konst- och naturgödsel. De aktörer lagstiftningen riktas till är de enskilda medlemsländerna.
KOM: Nuvarande lagstiftning säger att de samlade ESR-utsläppen inom unionen till 2030 ska ha minskat med minst 30 procent jämfört med 2005. Kommissionen föreslår att detta mål skärps till minus 40 procent. Fördelningen av utsläppsminskningsbetinget mellan medlemsstaterna föreslås fortsatt baseras på deras BNP per capita. För Sverige betyder det att 2030-betinget höjs från nuvarande minus 40 till minus 50 procent – samma nivå föreslås för Danmark, Tyskland, Luxemburg och Finland. Lägsta kravet (Bulgarien) föreslås skärpas från nuvarande +/- 0 till minus 10 procent. Bortom 2030 vill kommissionen lyfta ut jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ur ESR och istället bokföra dem gemensamt med nuvarande LULUCF-sektor (se nedan). Till 2035 ska denna nya AFOLU-sektorn uppnå klimatneutralitet.
För utsläppen från vägtrafik och byggnader vill kommissionen dessutom från 2026, parallellt med att ESR behålls, införa ett nytt, unionsövergripande utsläppshandelssystem, populärt betecknat ETS2. I detta system ska samtliga utsläppsrätter säljas på auktion. Nyutgivningen av utsläppsrätter för ETS2 föreslås upphöra ca 2044 – därefter skulle t.ex. fossila drivmedel för vägtrafik i princip vara förbjudna. För att buffra för kraftiga prisförändringar inrättas redan från början av marknadsstabilitetsreserv med 600 miljoner av de nya utsläppsrätterna. Reserven ska kunna auktioneras ut i mindre poster om priserna i systemet på kort tid stiger kraftigt.
ENVI: Utskottet ställer sig i allt väsentligt bakom kommissionens förslag till ändringar av ESR, dock med ett viktigt undantag: I sitt beslut om LULUCF-förordningen (se nedan) säger miljöutskottet uttryckligen nej till förslaget att överföra jordbrukets utsläpp av CH4 och N2O till en ny AFOLU-sektor. Istället vill man att kommissionen senast 31 juli 2023 presenterar förslag om en ny, separat lagstiftning för ”non-CO2” med ett nytt, separat mål för dessa utsläpp för 2030.
Även beträffande den föreslagna nya utsläppshandeln vill utskottet se en principiellt annorlunda lösning. Utskottet vill att den nya handeln inte enbart ska omfatta vägtrafik och byggnader, utan gälla i princip all användning av fossila bränslen som inte redan omfattas av den befintliga utsläppshandeln. Enda undantagen ska gälla jordbruk och fiske. Dessutom vill man att handeln startar redan 2025, ett åt tidigare än kommissionen.
I en egendomlig kompromiss föreslås samtidigt att utsläpp från privatbilism och bostadsuppvärmning ska inkluderas först från och med 2029, och då först efter att ett antal (dock till synes inte alltför dramatiska) villkor har uppfyllts. Bl.a. ska införandet skjutas upp om snittpriset på drivmedel andra halvåret 2028 varit högre än det var i mars 2022 (!). Först sedan snittpriserna fallit under denna nivå ska handeln kunna införas. Vissa beslutsformuleringar är något snåriga, men min tolkning är att beslutet om när utvidgningen genomförs föreslås tas av kommissionen, dvs. utan några ytterligare beslut av regeringarna och parlamentet. Enligt den text utskottet ställt sig bakom ska en enskild medlemsstat kunna besluta att göra systemet heltäckande redan från början, dock på villkor att de företag som säljer de fossila bränslena (och som blir de aktörer som direkt omfattas av handeln) inte för över mer än 50% av den extrakostnad handeln orsakar på slutkonsumenten (mycket oklart hur detta ska kunna fungera och övervakas).
ENVI vill dessutom införa en typ av pristak i det nya systemet. Om priset på utsläppsrätterna under tre månader överstiger 50 euro per styck ska 10 miljoner utsläppsrätter hämtas från systemets marknadsstabilitetsreserv och auktioneras ut för att sänka priset.
4. Kolinlagring i landskapet och träprodukter (LULUCF)
KOM: Nettoinlagringen av kol i landskapet och träprodukter bör 2030 motsvara minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2eq). Uppgiften föreslås fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till
a/ deras nettoinlagring 2016-2018, samt
b/ deras andel av den totala så kallade brukade arealen inom EU.
Utifrån denna beräkningsmetod får Sverige det högsta betinget på drygt 47 miljoner ton CO2eq. Från 2030 vill kommissionen dessutom bokföra nuvarande LULUCF gemensamt med de utsläpp av metan och lustgas som idag bokförs under ansvarsfördelningsförordningen i en ny AFOLU-sektor (Agriculture, Forestry and Land-Use). 2035 ska AFOLU-sektorn inte ha några nettoutsläpp (dvs. inlagringen i skogsmark ska neutralisera utsläppen från jordbruket).
ENVI: Vill utöver förslaget om en nettoinlagring 2030 under LULUCF på 310 miljoner ton, sätta upp ett ytterligare mål om att till samma årtal därutöver åstadkomma en årlig nettoinlagring på 50 miljoner ton via ”carbon farming”, riktade satsningar inom främst jordbruket. För detta ändamål vill man styra om en del av EUs jordbruksstöd. ENVI vill dessutom införa ett separat, gemensamt klimatneutralitetsmål till 2030 för utsläpp/inlagring på betesmark, åkermark och våtmarker. Kommissionens planer på en ny, sammanslagen AFOLU-sektor avvisas kategoriskt.
5. Bilar och koldioxid
KOM: Nuvarande krav innebär att snittutsläppet 2030 från de nya lätta fordon resp. lätta bussar/lastbilar en biltillverkare placerar på den europeiska marknaden måste vara minst 37,5 resp. 31 procent lägre än siffrorna från försäljningen 2021. Kommissionen föreslår att 2030-målen skärps till minus 55 resp. 50 procent. Fr.o.m. 2035 föreslås att endast noll-utsläppsbilar ska få säljas.
ENVI: Utskottet ställer sig bakom i stort sett samtliga av kommissionens förslag. ENVI föreslår dock att gränsvärdenas konstruktion från 2025 ändras på så sätt att man därefter inte längre ska ta hänsyn till om en biltillverkares försäljning består av bilar med hög eller låg snittvikt – idag tillåts aningen högre utsläpp om snittbilen väger mycket, lägre utsläpp om snittbilen är lättare. Det betyder tuffare krav på tillverkare av lite tyngre bilar, t.ex. Volvo. ENVI vill 2030 införa ett förbud mot försäljning av lätta fordon med högre utsläpp än 123 g CO2 per km.
6. Social klimatfond
KOM: Kommissionens förslag innebär att en ny fond etableras, ur vilken medlemsstaterna ska kunna söka upp till 50-procentiga bidrag för att begränsa de negativa fördelnings- och regionalekonomiska effekterna av klimatpolitiken, primärt den nya utsläppshandeln för vägtrafik och byggnader. Fondens pengar ska kunna användas såväl för att subventionera energieffektivisering, ny energiteknik, elektrifiering av trafiken etc. som för rena inkomststöd till utsatta grupper. Som underlag för tilldelningen måste medlemsstaterna lämna in ”sociala klimatplaner”, som visar att satsningarna framför allt riktar sig mot ”energi- och transportfattiga” grupper och regioner, dvs. grupper och regioner där energiförsörjningen och transporterna tar en stor del av konsumtionsutrymmet. Redan för perioden 2025-2027 föreslås fonden i förskott tillföras 23,7 miljarder euro, för perioden 2028-2032 ytterligare 48,5 miljarder euro. Detta bedöms motsvara 25 procent av auktionsintäkterna från den nya utsläppshandeln (se sista stycket i bloggen).
ENVI: Har inga nämnvärda invändningar mot kommissionens förslag, men eftersom utskottet säger nej till att inkludera utsläpp från privatbilism och privata bostäder i den nya utsläppshandeln före 2029, tvingas utskottet mer än halvera fonden fram till 2027 från kommissionens 23,7 till 11,14 miljarder euro. För att i någon mån kompensera vill ENVI att 150 miljoner utsläppsrätter inom den nya utsläppshandeln, som kommissionen vill ska säljas för att utvidga Innovationsfonden, istället ska tillfalla sociala klimatfonden. Hur fonden ska finansieras bortom 2027 beskriver ENVI i mycket vaga termer, sannolikt kopplat till osäkerheten kring vad som ska hända med den nya utsläppshandeln.
…………………………………………………………………………
En viktig, ny förutsättning för EUs klimatpolitik är att det redan i praktiken, utanför ”Fit for 55”, har beslutats att i framtiden 25 procent av auktionsintäkterna från utsläppshandeln ska föras till EUs centrala budget (kallas ”egna medel” eller ”own resources”). Idag tillfaller nästa alla auktionsintäkter medlemsstaterna. Det är med dessa 25 procent av intäkterna från den nya utsläppshandeln som man tänkt sig att finansiera den sociala klimatfonden. Hur den centrala unionens intäkter från den befintliga utsläppshandeln ska användas, är mera oklart. Konsekvensen av omläggningen är dock att medlemsstaternas andel av auktionsintäkterna från utsläppshandeln kommer att sjunka. Strax före jul presenterade kommissionen ett förslag till ny lagstiftning som reglerar de 25 procenten. Beslut tas av medlemmarnas regeringar – parlamentet är inte inblandat.
[…] Megaomröstningar om klimatet i Europaparlamentet nästa vecka […]
Will do my best…
Men det är vansinnigt mycket materia. Dessutom fortsätter uppenbarligen förhandlingarna mellan partigrupperna. Helt nya förslag som flera partigrupper står bakom och som därför i vissa fall kan ha goda utsikter att vinna, kommer att hanteras vid voteringarna nästa vecka. Går att följa här: https://www.europarl.europa.eu/plenary/en/texts-submitted.html
Klicka på ”Amendments” så dyker de nya förslagen upp.
Tack för en mycket bra sammanfattning! Det har varit toppen om du kunde uppdatera texten med utfallet också i nästa vecka, så att man har en text att gå tillbaka och jämföra med. För att följa utvecklingen inför att rådet sen tar sina positioner och sen inför trilogerna. //Madeleine