Idag och i morgon röstar Europaparlamentets miljöutskott om klimatlagen
Idag och i morgon ska Europaparlamentets miljöutskott (ENVI) rösta om det kompromissförslag om en ny klimatlag för EU som förhandlats fram under ledning av Jytte Guteland (S). Ett av förslagen är att föra in följande mening:
”The Union’s 2030 target for climate shall be an emissions reduction of 60% compared to 1990.”
Ett annat förslag är att införa ett mål även för 2040, på väg mot ”climate neutrality in the Union by 2050 at the latest”.
Gutelands ursprungsbud var ett 2030-mål på minus 65 procent. Genom att backa till 60 tycks hon ha fått med sig den liberala gruppen, Renew. (De Gröna och vänstergruppen GUE håller fast vid minus 65 %). Inget av dessa mål stöds dock av kristdemokratiska/konservativa gruppen EPP och det är därför inte säkert att Gutelands kompromiss om minus 60 % vinner majoritet i utskottet.
Kravet om ett 2040-mål backas dock av EPP.
Lyckas Guteland få majoritet för dessa förslag i utskottet, väntar nästa prövning när parlamentet ska rösta om klimatlagen in plenum 5 oktober. Därefter ska parlamentet komma överens med ministerrådet, dvs. EUs regeringar. Var regeringarna hamnar är säkert. Det tyska ordförandeskapet presenterade här om dagen sitt förslag till position. Det innehåller inget förslag om att skräpa nuvarande mål för 2030, utan hänvisar till den process som startar nsta vecka, när kommissionen presenterar sin utvärdering av vad en skärpning till 50 eller 55 procent skulle innebär. Däremot vill även den tyska regeringen föra in ett delmål för 2040 på väg mot klimatneutralitet.
Två andra utskott har i yttranden till ENVI ställt sig bakom ett 2030-mål på 55 procent, industriutskottet (ITRE) med bara två rösters majoritet (minoriteten ville inte fastslå något årtal), jordbruksutskottet (AGRI) med stor majoritet.
En gissning är att siffran 60 procent, oavsett hur den närmaste dagarnas omröstning utfallet, trots allt inte överlever omröstningen in plenum utan att beslutet blir 55 procent, kanske kombinerat med krav om ett mål även för 2040.
En annan stridsfråga gäller om målet om klimatneutralitet inte enbart ska gälla på unionsnivå utan även för varje enskilt medlemsland. Detta ställer sig en klar majoritet i ENVI bakom, en klockren benspark riktad mot Polen, som inte velat acceptera ett sådant krav. Att det unionsövergripande målet kompletteras med nationella mål strider dock egentligen mot hela klimatlagens logik, som tvärtom handlar om att driva igenom politiken gemensamt, i syfte att hålla nere kostnaderna. Kravet om klimatneutralitet både på unions- och nationella nivå lär parlamentet tvingas ge upp i förhandlingarna, i så fall en eftergift sannolikt utan betydelse för klimatet.
P g a pandemin sker omröstningarna tyvärr via mail. Resultatet redovisas därför först i morgon.