Har utsläppshandelssystemet gått över styr? Priset nu över 80 euro per ton
Har utsläppshandelssystemet gått över styr? Idag, 3 december, gick priset på utsläppsrätter för första gången hittills över 80 euro per styck. Det betyder att för de verksamheter som omfattas av EUs utsläppshandel kostar det just nu uppemot 900 kronor att släppa ut ett ton koldioxid. Mycket pengar.
Prisutvecklingen under den senaste tiden är dramatisk. För bara 11 dagar sedan gick priset för första gången över 70 euro. Det kan jämföras med nivån för ett år sedan då utsläppsrätterna fortfarande kostade mindre än 30 euro per styck.
Så här ser prisutvecklingen under den senaste månaden ut. Prisutvecklingen kan följas löpande här.
Kommissionen har nyligen granskat i vilken mån någon typ av marknadsmanipulation ligger bakom utvecklingen. Slutsatsen är att det spekuleras förvånansvärt lite i utsläppsrätter. Man fann inga belägg för att några försök till marknadsmanipulation förekommit.
Hur ska utvecklingen i så fall förklaras? Här är några heta förklaringskandidater:
1. Priset på naturgas har blivit så högt att det åter lönar sig för kraftbolagen på kontinenten att stänga gaskraftverken och istället börja elda med kol – trots att de därmed måste köpa och göra av med 2-3 gånger fler utsläppsrätter per kWh. Övergången från gas till kol ökar efterfrågan på utsläppsrätter vilket driver priset.
2. MSR-mekanismen (som åtminstone i Sverige brukar kallas ”the Swedish proposal”) innebär att färre utsläppsrätter än normalt auktioneras ut. Systemet innebär (kortfattat…) att om antalet outnyttjade utsläppsrätter ute på marknaden (TNAC, Total Number of Allowances in Circulation) vid ett årsskifte överstiger 833 miljoner, kommer antalet utsläppsrätter som auktioneras ut 1/9 år 1-31/8 år 2 att minskas med 24% av TNAC. De undantagna utsläppsrätterna läggs i den s k marknadsstabilitetsreserven (MSR). När pandemiåret 2020 gick till ända var TNAC rekordstort, vilket betyder att det 1/9 2021 – 31/8 2022 kommer att auktioneras ut ovanligt få nya utsläppsrätter. Den minskade auktioneringen minskar utbudet av utsläppsrätter, vilket driver upp priset.
3. I det förslag till revidering av utsläppshandelssystemet som kommissionen presenterade 14 juli i år föreslås att utgivningen av utsläppsrätter fr o m 2023 ska trappas ned kraftigt för att 2040 helt upphöra. Hotet om en framtida bristsituation gör nog att en del kraftbolag och industriföretag räknar med ännu högre priser framöver och därför nu hamstrar utsläppsrätter. Detta driver i sig upp priset på utsläppsrätter, men det har dessutom den paradoxala effekten att värdet på TNAC årsskiftet 2021/2022 pressas upp, vilket i sin tur minskar auktioneringen 1/9 2022- 31/8 2023, varvid tillgången på utsläppsrätter ytterligare stryps, med högre priser som följd.
Hej Rune!
Kort: Kolkraften i Europa har stora ekonomiska problem, inte bara men till stor del på grund av de stigande priserna på utsläppsrätter. I ett antal delstater i USA finns utsläppshandel som får samma effekter där. Kolkraften är dock pressad även av andra faktorer, i USA inte minst låga priser på aturgas, som orsakat ett antal konkurser.
Och det behövs säkerligen fler solcells. och vindkraftsfabriker för att möta den efterfrågan utslagningen av kolkraften skapar.
var det inte just höjda utsläppsrätter som fick kolkraft att konka? eller var det i USA? Vore trevligt att höra mer om vilka energiproducenter som gynnas och missgynnas.
Samtidigt undrar man om världens (primär)produktion av solceller och vindkraft kan leva till efterfrågan. behövs flera solcells- och vindkraftverksfabriker?
Hej Kristina!
Om företagen agerar ekonomiskt rationellt ska det inte spela någon roll om de fått gratis utsläppsrätter eller måste köpa utsläppsrätter. Ett företag som äger en utsläppsrätt kan välja mellan att antingen använda utsläppsrätten för att kunna släppa ut koldioxid (så att man kan generera el, tillverka stål eller något i den stilen) eller avstå från att producera, sänka sina utsläpp och sälja utsläppsrätten.
I praktiken fungerar nog få företag enligt den företagsekonomiska kokboken. Poängen är att det inte är säkert att ett företags utsläpp påverkas av om man fått sina utsläppsrätter gratis eller köpt dem.
Det är den här prisutvecklingen som driver det ökade intresset för investeringar i CCS. När priset kommer över 100 euros blir lönsamheten i CCS sannolikt garanterad.
Hej
Vilka är det som behöver betala det här priset? Fortfarande är får väl stora branscher gratistilldelning?
Hej Åsa!
Enligt regeringens redovisning av ”skatteutgifter” motsvarar nuvarande koldioxidskatter 119 öre per kg CO2, dvs 1190 kronor per ton CO2. Priset på utsläppsrätter närmar sig således den svenska koldioxidskatten.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2021/04/skr.-20202198/
”Hamstring av hamstrar”
Beteendet påminner mig om Inca-indianernas skafferi-strategi.
När jag för några år sedan besökte en Incaby i Peru på 3000 m höjd pekade de under sängen och sa: -Där är vårt skafferi!
Där höll de en skock hamstrar för slakt efter behov!
Mekanismen med ”annulering”, TNAC, är väl effektivt inom ramen för systemet men drivs processen för långt aktualiserar den väl behovet av systemutvidgning mot fler utsläpp/upptag för ökad total effektivitet.
CO2 skatten i Sverige vad motsvarar den i pris på utsläppsrätter?
Jag tycker det är bra att utsläppsrätterna nu har en kostnad som sätter rimlig fart på industrins utsläppssänkningar!!! Men EU har bidragit till dagens för höga CO2 halt i atmosfären med de utsläppsstimulerande låga tidigare utsläppspriset genom att dela ut alldeles för många gratis utsläppsrätter. Det vore bättre med ett mer förutsägbart system med långsammare ändringar. Ytterligare skäl att argumentera för det okloka i att öka EUs makt.