08.11.2022
Blogginlägg
Har de nationella miljökvalitetsmålen skrotats?
I miljöbilagan (”Utgiftsområde 20”) till förslaget till budgetproposition, redovisar regeringen hur väl den anser att den svenska miljöpolitiken lyckas. Det sker genom bedömningar av hur det går när det gäller att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. För er som inte har tid eller lust att plöja igenom hela materialet redovisas nedan regeringens bedömning på två av målområdena – ”Levande skogar” och ”Begränsad klimatpåverkan”.
När man jämför dessa bedömningar med de förslag till åtgärder som regeringen samtidigt lanserar – till 2025 vill man halvera anslagen till naturskydd, på klimatområdet sänka drivmedelsskatterna, göra reseavdraget mera generöst för den som bilpendlar, slopa både klimatbilsbonusen och den nationella reduktionsplikten – måste man fråga sig: Har miljökvalitetsmålen – som riksdagen upprepade gånger ställt sig bakom – i praktiken skrotats? Vart syftar i så fall politiken numera?
——————————————-
Miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”
”3.17.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringen bedömer att trenden är negativ och att nuvarande beslutade eller planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet.
Tidigare satsningar på skydd av och åtgärder för värdefull natur från 2015 och framåt har bidragit positivt till måluppfyllelsen. Trenden för utvecklingen i miljön bedöms dock på kort sikt vara negativ. Många av insatserna kräver tid för att ge full utväxling i miljön och minska negativa effekter. Skyddsvärda skogar fortsätter att avverkas vilket försämrar den ekologiska funktionaliteten och en hög andel skogliga naturtyper och skogslevande arter har en ogynnsam bevarandestatus. Fler skogslevande arter har blivit rödlistade sedan 2015.
Många naturvärden kan inte återskapas under överskådlig tid och värdena går förlorade om kvarvarande skogar med höga naturvärden avverkas. Huvuddelen av kvarvarande areal med höga naturvärden, ca 3 miljoner hektar, finns i områden som varken är formellt skyddade eller frivilligt avsatta.
Den årliga förlusten av värdefulla skogar är större än den skogsareal som ges ett formellt skydd. Det påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den fjällnära skogens gröna bälte som finns längs hela fjällkedjan, är ett viktigt kärnområde och spridningsområde för det i övrigt mer påverkade skogslandskapet i norra Sverige. En stor del av den fjällnära skogen är också formellt skyddad eller frivilligt avsatt.
De frivilliga avsättningarnas geografiska läge, varaktighet och kvalitet behöver vara kända för att kunna göra en utvärdering av vilka frivilliga avsättningar som bidrar till miljökvalitetsmålet. Det möjliggör också en ökad samordning av statistiken mellan statens arbete med formella skydd och de frivilliga åtagandena.
Många skogslevande arter har en negativ utveckling och förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. För att bevara våra naturligt förekommande arter krävs en långsiktigt fungerande konnektivitet med olika livsmiljöer i tillräckliga mängder. Brist på kunskap innebär en risk för negativ påverkan vid skogsbruk. Den hänsyn som skogsägarna tar vid brukandet av skogen är en viktig del för att uppnå miljökvalitetsmålet. Kunskapen om hur skogsägare följer kraven på miljöhänsyn i t.ex. trakthyggesbruket behöver fortsatt utvecklas för att regeringen bättre ska kunna bedöma måluppfyllelsen. Behovet av naturvårdande skötselåtgärder kvarstår i hela landet och åtgärder i form av restaurering behövs.
Skogslandskapet är en av de viktigaste arenorna för olika former av friluftsliv, rekreation och upplevelseturism. Regeringen bedömer att genomförda insatser inte är tillräckliga för att tillvarata skogens sociala värden.”
—————————————–
Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”
”3.6.3 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringen bedömer att trenden är negativ, och att beslutade och planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet. Inte heller det internationella samarbetet ger tillräcklig effekt. Även 2021 präglades av covid-19-pandemin, med restriktioner och nedgång i ekonomin, vilket ledde till utsläppsminskningar. Utsläppsminskningarna har dock begränsad påverkan på Sveriges förutsättningar att nå klimatmålen.
Utsläppen behöver minska i snabbare takt
Riksdagen har antagit flera etappmål om minskad klimatpåverkan. Det mest långsiktiga etappmålet innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Regeringen bedömer att trenden är svagt positiv: Sveriges utsläpp minskar, men inte tillräckligt snabbt för att nå det långsiktiga målet. Ytterligare åtgärder behövs för att Sverige ska kunna nå målet till 2045.
Enligt den slutliga utsläppsstatistiken från december 2021 har etappmålet till 2020 nåtts genom inhemska åtgärder i kombination med vissa kompletterande åtgärder. Regeringen bedömer att etappmålen till 2030 och 2040 inte kan nås med befintliga styrmedel, utan ytterligare åtgärder behövs för att nå målen.
Vägtransporterna står för ca 95 procent av utsläppen från inrikes transporter. Elektrifiering, effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel har bidragit till att minska utsläppen. Mindre bränsleeffektiva fordon och det faktum att trafikarbetet på väg har ökat över tid gör dock att effekten inte blivit tillräckligt stor. Dessutom kommer regeringen att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket gäller under mandatperioden. Regeringen bedömer att etappmålet för inrikes transporter inte kan nås med beslutade styrmedel, utan ytterligare åtgärder behövs för att nå målet.
En rad åtgärder har vidtagits för att begränsa utsläpp från luftfarten. En reduktionsplikt för flygbränsle har införts. En omedelbar följd av det är att flera förstudier har initierats av näringslivet för att producera syntetiskt flygbränsle, elektrobränsle. Regeringen har ställt krav på att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Sverige har fortsatt tagit en ledande roll både globalt och på EU-nivå för att minska flygets påverkan på klimatet. Sverige har bl.a. drivit på för att FN:s luftfartsorgan (ICAO) ska anta ett långsiktigt klimatmål för den internationella luftfarten i linje med Parisavtalet.
Klimatanpassningen behöver utvecklas
Regeringen bedömer att arbetet med klimatanpassning befinner sig i ett utvecklingsskede och att nuvarande åtgärder är otillräckliga. Kommuner, länsstyrelser och nationella myndigheter bidrar till arbetet inom olika verksamhetsområden, men arbete kvarstår. Insatserna har främst riktats mot att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag, men regeringen bedömer att insatserna behöver bli mer konkreta.
Alla länder behöver bidra mer i det internationella klimatarbetet
Regeringen bedömer att förhandlingarna om förslagen i ”Fit for 55”-paketet behöver slutföras så snart som möjligt av EU och utmynna i ambitiös lagstiftning som säkerställer att EU når sitt klimatmål till 2030. Alla länder och sektorer behöver bidra till att nå målet, så att EU och dess medlemsländer hamnar i fas för att nå det långsiktiga målet om klimatneutralitet senast 2050. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent. I det internationella klimatarbetet behöver genomförandet av Parisavtalet leda till att avtalets långsiktiga målsättningar nås och att världens länder vidtar åtgärder för att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader. Den senaste vetenskapen och ländernas nuvarande åtaganden visar att ambitionen i ländernas samlade klimatplaner är otillräckliga. Regeringen bedömer att det regionala samarbetet i Norden, Arktis och Barents bidrar till konkreta samarbeten och därmed till höjd ambition på klimatområdet.”
: Use of undefined constant kriesi_pagination - assumed 'kriesi_pagination' (this will throw an Error in a future version of PHP) in
Klimatmålet handlar om netto-utsläpp. Att kolsänkan nu så dramatiskt försämrats påverkar förstås målet negativt. NV anger att kolsänkan sjunkit till 32 Mton för hela landsektorn, en försämring med ca 10 Mton, vilket alltså är samma som ökade utsläpp.
Dock ska vi vara medvetna om att Finlands kolsänka har helt försvunnit, så sanningen för Sverige är förmodligen betydligt sämre än de 32 Mton som NV redovisar.
Jag anser att miljömålet ”Levande skogar” är orealiskt, inte välmotiverat, knappast rimligt vetenskapligt underbygt, kontroversiellt, i praktiken till största delen uppfyllt eller på god väg att uppfyllas (det finns t ex fler arter i svensk skog nu än någonsin förut), och inte proportionerligt. Det drar för stora resurser från klimatmålet och drabbar det allt för höga konsumtionsbehovet om det leder till ökade skatter och pålagor.
För begränsad klimatpåverkan så uppfylls det inte och prognosen är dyster och försämrades vid regimskiftet.
Skratta eller gråta – det är frågan. Jag önskar jag vore förvånad, men det är väl snarast värre än väntat. Under senaste kriget hade Sverige en samlingsregering – återuppliva den traditionen! Den här gången med totalt fokus på klimat och miljö, förstås. I avvaktan på denna helt orealistiska händelseutveckling måste regering och riksdag få en överrock med vetenskaplig tyngd och mandat att lägga in veto mot allt som strider mot Sveriges klimat- och miljömål. Envar barnbarnsägare borde finna färden mot avgrunden (med öppna ögon och helt avsiktligt) rätt skrämmande.
Hej Sean!
Fråga 1: Nej, målen har inte formellt skrotats. Men när du å ena sidan läser hur regeringen bedömer att det går med måluppfyllelsen, å andra sidan vad den föreslår för åtgärder, så är det svårt att dra någon annan slutsats än att regeringen struntar i miljökvalitetsmålen, dvs. att de i praktiken har skrotats eller i varje fall övergivits. Och då väcks ju frågan vilka mål politiken i så fall siktar mot?
Fråga 2: Absolut. Klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket är en politisk överenskommelse. Om det inte längre finns någon riksdagsmajoritet som stödjer politiken, är den död. Igen väcks frågan – finns det längre några nationella miljökvalitetsmål? Och vilka är de i så fall?
Hej Magnus, your normal rigorous analysis, but I didnt get your conclusion tot he question you pose at the beginning. Have the targets been scrapped?
An interesting follow-up question would be, if Sweden can spend years via Miljösmålberedningen and subsequent climate targets passed by Riksdag for a 70% reduction in GHG from emissions by 2030, can the acts of one government, with a 3 seat majority simply ignore all of this work?