Europaparlamentets miljöutskott vill gå från ”Fit for 55″ till ”Fit for 60”
Om Europaparlamentets miljöutskott (ENVI) får bestämma kommer nettoutsläppen av växthusgaser inom EU 2030 inte att vara 55 procent lägre än 1990, som EUs klimatlag kräver – de kommer att ha minskat med över 60 procent.
Det blir i varje fall konsekvensen om de krav utskottet under veckans första tre dagar ställt sig bakom blir europeisk lag. Utskottets ställningstagande går nu vidare för beslut ”in plenum” av Europaparlamentets samtliga 704 ledamöter den 7 juni. Då fastställs den position parlamentet kommer i driva vid de kommande förhandlingarna med EUs regeringar kring unionens nya klimatlagstiftning.
De två centrala punkter där miljöutskottet vill gå längre än klimatlagen kräver och EU-kommissionen föreslagit, gäller dels den nuvarande utsläppshandeln, dels kraven på medlemsstaterna att öka lagren av kol i landskapet och i träprodukter.
När det gäller utsläppshandeln har kommissionen föreslagit att utgivningen av nya utsläppsrätter 2030 ska motsvara 39 procent av utsläppen 2005 från de verksamheter som omfattas av systemet (en minskning med 61 procent). För att nå dit föreslår kommissionen att nyutgivningen av utsläppsrätter från och med 2024 årligen ska trappas ned med 82 miljoner. Dessutom vill man samma år göra en engångssänkning av utgivningen på drygt 100 miljoner utsläppsrätter. Med denna nedtrappningstakt kommer utgivningen av nya utsläppsrätter att helt upphöra 2040. Fram tills dess skulle sammanlagt ytterligare 14-15 miljarder nya utsläppsrätter ges ut, dvs. de totala framtida utsläppen från de verksamheter som omfattas skulle maximalt kunna uppgå till 14-15 miljarder ton koldioxid.
Med det förslag ENVI nu ställt sig bakom trappas utgivningen av nya utsläppsrätter ned betydligt snabbare. 2030 skulle utgivningen motsvara endast 33 procent av utsläppen 2005 (en minskning med 67 procent). Utskottet vill nå dit dels genom att öka engångssänkningen 2024 till över 200 miljoner utsläppsrätter, dels genom att årligen öka nedtrappningen av utgivningen med 2 miljoner utsläppsrätter. Från 82 miljoner 2024 skulle den årliga nedtrappningen 2030 uppgå till mer än 90 miljoner utsläppsrätter, därefter ännu mera. Med denna utgivningsplan kommer den sista nya utsläppsrätten ges ut redan 2035 eller 2036, fyra-fem år tidigare än kommissionen föreslagit. Därefter skulle koldioxidutsläpp från de verksamheter som omfattas i princip vara förbjudna. Totalt skulle det i så fall i nuläget återstå ett framtida utsläppsutrymme inom systemet på 9-10 miljarder ton.
Parallellt vill ENVI dessutom skärpa kraven på medlemsstaterna att lagra in koldioxid från atmosfären i landskapet – i marken, träden, växtligheten, och i träprodukter, en fråga som regleras i den så kallade LULUCF-förordningen (Land-Use, Land-Use Change and Forestry). Kommissionen har föreslagit ett samlat inlagringskrav 2030 på netto 310 miljoner ton koldioxid. Den siffran vill miljöutskottet höja till 360 miljoner ton. Detta hoppas man kunna uppnå genom kraftfulla satsningar på så kallad ”carbon farming”, dvs. aktiva åtgärder inom jord- och skogsbruk med syfte att öka de naturliga kollagren (även åtgärder för att minska koldioxidläckaget från utdikade våtmarker omfattas). För ändamålet vill man bland annat styra över en del av EUs stora jordbruksbudget till att uppmuntra åtgärder i jord- och skogsbruk som ökar kolinlagringen.
Adderar man dessa bägge åtgärder, dels lägre utsläpp inom utsläppshandeln än kommissionen räknat med, dels en större tillväxt av de naturliga kollagren, blir resultatet en ganska kraftig förstärkning av unionens klimatpolitik jämfört med vad unionens klimatlag kräver.
Med den föreslagna skärpningen av utsläppshandeln skulle bruttoutsläppen (innan man tagit hänsyn till inlagringen) inom unionen 2030 bli nästan 56 procent lägre än 1990, att jämföra med de 53 procent kommissionens förslag väntas ge. Lägger man till detta den större tillväxt av de naturliga kollagren som förslaget till LULUCF-förordning driver fram, landar man på en total minskning av nettoutsläppen inom unionen mellan 1990 och 2030 på strax över 60 procent. EU skulle gå från ”Fit for 55” till ”Fit for 60”!
Bakom utskottets beslut står fyra av parlamentets partigrupper – socialdemokraterna, liberalerna, de gröna och vänstern. Tillsammans har dessa partigrupper majoritet både i utskottet och parlamentet. Dessutom kan man sannolikt räkna med stöd från vissa av de parlamentsledamöter som inte tillhör någon partigrupp. Röstar ledamöterna enligt partilinjerna kommer utskottets linje att bli parlamentets ståndpunkt.
Den största partigruppen, kristdemokratiska/konservativa EPP (där de svenska M och KD ingår) motsätter sig i första hand de ökade satsningarna på kolinlagring, men är också tveksamma till att strama upp utsläppshandeln så kraftigt. Om de, tillsammans med högerkonservativa gruppen ECR (där SD ingår), kan locka över några ledamöter från majoriteten (räkna med hjälp från en del mera högerextrema parlamentsledamöter), är det inte uteslutet att de kan få igenom en annan linje än den miljöutskottet ställt sig bakom. Mest skakigt är nog stödet för att ytterligare öka kolinlagringen.
——————————————
Förslaget till skärpta regler för utsläppshandeln finns i kompromissförslag CA1 i detta dokument. Förslaget om en utökad kolinlagring genom ”carbon farming” finns i kompromissförslag CA 4 i detta dokument. Resultaten från det kolossala antal voteringar utskottet genomfört de senaste dagarna hittar du här (583 sidor!). Där kan du också se hur de svenska ledamöterna i utskottet röstat.
(Miljöutskottets beslut innehåller en massa andra intressanta detaljer som jag tänkte redovisa och kommentera framöver.)
[…] Europaparlamentets miljöutskott vill gå från ”Fit for 55″ till ”Fit for 60” […]