EU-beslut om utsläppshandel och koldioxidtullar under tisdagen
Under tisdagen kommer EU-institutionerna att fatta de första ”hårda” besluten med anledning av det stora lagstiftningspaket – ”Fit for 55” – som kommissionen lanserade i somras.
———————–
I Europaparlamentet kommer miljöutskottet (ENVI) att fastställa det förslag till position som man förslår att parlamentet senare, sannolikt under maj, in plenum ska anta som sitt inspel i den slutförhandling med regeringarna i ministerrådet som sedan tar vid.
Som underlag för morgondagens votering finns, utöver kommissionens förslag från i somras, 92 detaljerade ändringsförslag som lämnats in av utskottets ledamöter, varav 11 av utskottets rapportör, den maltesiska socialdemokraten Cyrus Engerer. Dessutom har parlamentets industriutskott i sitt yttrande till ENVI bidragit med ytterligare 12 ändringsförslag.
Vid omröstningen kommer man dock inte att hantera alla dessa förslag. För att få en sammanhängande omröstningsprocess och ett sammanhängande slutresultat har ledamöter från fem av de största partigrupperna – EPP (svenska medlemmar M och KD), S&D (svensk medlem S), Renew (svenska medlemmar C och L), Greens (svensk medlem MP) och The Left (svensk medlem V) – i praktiken lagt sina egna ändringsförslag åt sidan, och istället pratat ihop sig om 9 större kompromissförslag som därför kommer att röstas igenom med bastanta majoriteter. Därutöver kommer utskottet även att votera om ytterligare drygt 20 ändringsförslag som stöds av enskilda ledamöter eller av de partigrupper som inte står bakom kompromissförslagen (viktigast ECR, med SD som svensk medlem), men dessa har ingen chans till framgång.
Politiskt kommer omröstningen att resultera i en enastående västgötaklimax, eftersom utskottet till 100 procent kommer att ställa sig bakom kommissionens förslag till reformer. Förslaget innebär i korthet att överföringen av nya utsläppsrätter från auktionering till placering i marknadsstabilitetsreserven MSR från och med 2024 kommer att minska betydligt jämfört med nuläget (se här en diskussion).
Voteringsschemat hittar du här. Eftersom en del ledamöter voterar per länk, blir omröstningsresultatet antagligen offentligt först under eftermiddagen.
——————————–
På den andra sidan om förhandlingsbordet ska medlemsstaternas regeringar – i form av unionens finansministrar – fastställa ministerrådets inspel (”general approach”) i de kommande förhandlingarna om en ”koldioxidtull”, (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM). Vad det franska ordförandeskapet föreslår att ministrarna ska besluta, är fortfarande inte offentligt. Mediaskvallret säger att ministrarna enbart kommer att besluta om hur den kommande, utsläppsbaserade importavgiften ska tas ut (vilka produkter som ska omfattas, storleken på avgiften etc). Den del av ärendet som handlar om hur införandet av CBAM ska koordineras med att gratistilldelningen av utsläppsrätter trappas ned för de berörda verksamheterna, överlåts till unionens miljöministrar.
Debatten om CBAM kan följas här med start 11.00.
Hej Paul!
Dyra utsläppsrätter är nog just nu ett av flygindustrins minsta problem…
Utsläppsrätter är en typ av värdepapper. Genom gratistilldelningen erhåller de flygbolag som flyger inom EU ett löpande ekonomiskt bidrag från EU-länderna. I flygbolagens fall är gratistilldelningen relaterad till respektive bolags ”historiska utsläpp” 2004-2006. Gratistilldelningen motsvarar för närvarande kring 70-80 procent av dessa utsläpp.
Den gratistilldelning som fortfarande löpande sker har således ingen koppling till omfattningen av respektive bolags flygtrafik eller deras utsläpp. Om flygbolagen finner det lönsamt att utnyttja utsläppsrätterna för att kunna släppa ut koldioxid (=flyga) eller väljer att istället sälja (eller spara) utsläppsrätterna, är upp till flygbolagen.
När gratistilldelningen fasas ut, mister bolagen denna extrainkomst. Det betyder rimligen att de måste anpassa verksamheten till ett nytt kostnadsläge, sannolikt (allt annat lika) både begränsa trafiken och höja biljettpriserna.
Som sagt, detta lägger sten på flygbolagens börda, men är nog ett litet bekymmer jämfört med pandemier, ryska krig, sanktioner och ett stigande pris på både råolja och dollar. Parallellt föreslår kommissionen dessutom ett krav om stigande inblandning av förnybart i allt flygbränsle som tankas på de europeiska flygplatserna. Det leder till att de inte behöver köpa lika många utsläppsrätter, men sannolikt skulle det vara billigare för bolagen att köpa utsläppsrätter och köra vidare på fossilt flygbränsle än att, som nu kan bli fallet, tvingas köpa dyrt, förnybart flygbränsle.
Tack Magnus för att du delar med dig om detta. Jag har en fråga och är tacksam om du har tid och möjlighet att svara.
Kommissionen föreslår alltså en successiv utfasningen av den fria tilldelningen av gratis utsläppsrätter inom luftfarten med start från från 2023 – 2025 och att full auktionering tillämpas 2027. Det ska tilläggas att priset för att släppa ut ett ton av växthusgaser inom handeln med utsläppsrätter har legat på 9,3 euro i medeltal för perioden 2009 – 2019, men har ökat till 80 euro per ton under 2021. Att utsläppssystemet nu börjar fungera innebär bland annat nedläggning av dyr kolkraft till förmån för förnybara energikällor. Utsläppen från kolkraftverk har dessutom minskat med 24 procent i Europa mellan åren 2018 och 2019.
Jag ger denna bakrund med tanke på mitt intresee för vad som kommer hända med flyget om kommissionens förslag går igenom. Jag menar, med det priset, hur går det ihop för flyget i ETS, d v s hur kan det vara lönsamt att, med den enda möjlighet de har, köpa utsläppsrätter som auktioneras ut f o m 2027? Eller kommer det inte vara det priset för luftfarten?
Tack Magnus för att du både är mycket påläst och på ett trevligt och pedagogiskt sätt förklarar för oss andra vad som händer och hur det händer.