Ett nationellt utsläppshandelssystem – så funkar det. En kortfattad presentation.
Vi trodde nog att det inte skulle vara så svårt att förstå, John Hassler och jag, när vi i olika sammanhang har lanserat vårt förslag till ett nationellt utsläppshandelssystem.
Där misstog vi oss.
De flesta verkar tvärtom ha mycket dimmiga begrepp om hur utsläppshandel fungerar, vad som är syftet och varför det nog blir omöjligt för Sverige att leva upp till EU:s klimatlagstiftning utan en lösning i stil med vårt förslag.
För att öka kunskapen och stimulera debatten har jag gjort en kortfattad presentation som ni alla är välkomna att titta igenom, diskutera och ha synpunkter på.
Presentationen kan laddas ned här.
Hej Winifred!
Tanken är att det svenska systemet ska omfatta exakt samma svenska utsläpp och exakt samma svenska aktörer som redan omfattas av ETS2. Fördelen med en sådan lösning är att den, enligt vår bedömning, kan genomföras till mycket låga kostnader. Alla nödvändiga data för ett nationellt system samlas redan in till ETS2. Det enda väsentliga tillägget är ett nationellt register för de nationella utsläppsrätterna och ett separat auktioneringsförfarande. Exakt hur det här bör se ut måste självfallet utredas ordentligt, men vår bild är att detta kan etableras till i sammanhanget mycket låga kostnader.
Av de drygt 4 miljarder ETS2-utsläppsrätter som kommer att auktioneras 2027-2030 kommer 75 procent av intäkterna från 52 miljoner att tillfalla den svenska statskassan (vid ett snittpris på utsläppsrätter på 50 euro styck ger detta en nettointäkt till statskassan 2027-2030 på 25-30 miljarder SEK). Riksdagen har beslutat att även vissa verksamheter som inte obligatoriskt omfattas av systemet ska inkluderas i Sverige – det gäller bl a jordbruk, skogsbruk och fiske. Denna auktionering väntas omfatta 6,7 miljoner utsläppsrätter, intäkterna från denna auktionering kommer till 100 procent att tillfalla svenska staten (vid ett pris på 50 euro per ETS2-utsläppsrätt blir det 7-8 miljarder SEK).
Intäkterna från ett nationellt system bör självfallet likaså helt och hållet tillfalla svenska staten.
Vet inget om Kanada, men mitt intryck är att det österrikiska systemet (precis som det som finns i Tyskland) åtminstone hittills mera ter sig som en traditionell punktskatt, även om systemen på sikt ska utvecklas mot utsläppshandel. Men jag gissar att dessa planer har ändrats sedan EU beslutade om ETS2? Eller kommer Österrike att behålla en nationell utsläppshandel för att den vägen säkra att man klarar ESR?
Hej Rolf!
Vi har inget genomarbetat förslag till hur det skulle fungera i detalj, så detta är mina egna funderingar.
Principiellt tänker vi oss dock att det nationella systemet helt och hållet ”skuggar” ETS2. Bägge systemen baseras på den utsläppsredovisning ETS2 redan kräver, och som fungerar sedan 1 januari 2024 – inga ytterligare data behövs.
Rent praktiskt förefaller en rimlig lösning vara att de 2-300 företag det handlar om blir skyldiga lämna in exakt samma antal utsläppsrätter av bägge sorterna parallellt och samtidigt till Energimyndigheten på det datum som är fastslaget beträffande ETS2, dvs. senast 31 maj året efter att de fossila bränslen det handlar om har sålts.
Auktioneringen av de nationella utsläppsrätterna bör lämpligen ske på samma plattform (EEX i Leipzig) där all auktionering inom ETS1 idag sker och där, som jag har fattat det, även auktioneringen under ETS2 kommer att äga rum. Intäkterna skulle oavkortat gå till den svenska statskassan, och kan lämpligen användas för att underlätta omställningen för utsatta grupper och regioner.
De 200-300 företag det handlar om i Sverige kommer antagligen att agera ungefär som företagen gör under ETS1, dvs. istället för att själva aktivt buda vid auktionerna kommer de att skaffa huvuddelen av de utsläppsrätter de behöver genom att ”prenumerera” (köpa s k terminer) av banker, mäklare etc, som därigenom förbinder sig att leverera utsläppsrätter till företagen enligt överenskomna priser vid bestämda tidpunkter.
Det här fungerar bra under ETS1, det kommer säkert att fungera bra under ETS2, och det finns ingen anledning att tro att det inte även skulle fungera för ett nationellt system (även om reglerna för auktioneringen möjligen behöver se lite annorlunda ut för ett så litet system som det svenska skulle bli).
Hej Magnus,
Bra beskrivning av auktionsförfarandet både på EU och Sverige (ert förslag) nivå. Ett par frågot:
– Är tänken att båda system (EUs och svenska) skulle fungera parallet?
– Om Ja vad skulle det vara för för-/nackdel med detta?
Jag saknar beskrivning om vad som händer med den insamlade pengar (igen båda på EU och sverige nivå)?
Ni kanske också vet att liknande system finns fungerade i Kanada och Österike.
hälsn
Winifred
Hej Björn, och tack!
Hej Vilhelm!
Sverige är verkligen inte på väg att bli ”bäst” och ”ett föredöme” inom EU – Sverige är på väg att inte leva upp till de lagar våra regeringar och parlamentsledamöter drivit på för att införa.
Den beslutade EU-lagstiftningen går i sin tur inte längre än vad som krävs för att EU inte ska bryta mot det åtagande medlemsstaterna gemensamt lämnat till Parisavtalet.
Om man anser att klimatforskningen är lappri och att atmosfärens stigande halter av växthusgaser inte är något att bekymra sig över, finns det naturligtvis ingen anledning att överhuvudtaget agera. Vårt förslag utgår från att klimatproblemen är reella, och att vi ska använda lösningar som så snabbt och till så låg kostnad som möjligt leder till att halterna av växthusgaser stabiliseras och på sikt faller.
Magnus. Tror du Hassler misstar er. Det är knappast hur utsläppshandelssystemet är tänkt som är problemet utan EUs klimatlagstiftning. EU har de senaste åren sprutat ur sig lagstiftning som vi Snälla, välkammade, ambitiösa Svenskar vill vara snabbast, bäst och föredöme på att genomföra. EU lagarna har sina brister i avsaknad av konsekvensbeskrivningar, tillämpningsregler, och funktion relativt andra lagar. I Skogen kan jag det bättre än klimatet och där är dessa brister rent skrattretande man om föredrar att skratta istället för att skjuta sig. Nya lagar med dessa brister som dessutom inte är förankrade hos de som skall följa dem är enligt all erfarenhet omöjliga i verkligheten. Fråga dina vänner juristerna de kan exemplifiera.
Klimatlagstiftningen har dessutom svagheten att vara baserad på passerad forskning från 50 år tillbaka i tiden. Nyare forskning är mera nyanserad i orsakerna till den ständigt pågående sedan miljontals år pågående klimatförändringen. Orsaken till att jordens länder inte följer de internationella överenskommelserna inom klimatområdet beror möjligen på det.
Wilhelm Dyrssen
Utmärkt Magnus! Mycket klargörande.
I den bästa av världar, eller kanske till och med i den värld vi lever, med lite positiv inställning, skulle man kunna hoppas att nuvarande regering gör upp med SAP om att genomföra detta, oavsett kommande valresultat. Detta skulle kunna bidra till att (hjälpligt) desarmera den känsliga frågan om höjda priser på drivmedel, inte minst genom att understryka att det genereras en hel del pengar som kan användas till att stötta utsatta grupper och omställningen mer generellt.
Tack Magnus!
Hur skulle den tänkta inhemska ETS2-handeln organiseras/administreras?