Beslut om framtida klimatpolitiken i Europaparlamentet
Under maj och början av juni kommer Europaparlamentet att fatta beslut om sina inspel i förhandlingarna med EUs regeringar kring unionens nya klimatlagstiftning. Ramen för förhandlingarna fastslogs redan för ett år sedan i samband med att unionens nya klimatlag stadfästes. Nu handlar det om den lagstiftning som ska säkra att målen nås.
I parlamentet har ett av utskotten huvudansvar för att ta fram förslag till beslut som kan vinna majoritetens stöd när det röstas om förslagen ”in plenum”, dvs när hela parlamentet är samlat. Miljöutskottet hanterar de flesta och de tyngsta klimatlagstiftningarna, men för några av förslagen ligger huvudansvaret på industriutskottet (ITRE) respektive transportutskottet (TRAN).
Arbete i utskotten utgår dels från kommissionens förslag till lagstiftning, dels från de ofta tusentals ändringsförslag utskottsmedlemmar lämnat in. Ofta lämnar dessutom andra utskott egna yttranden som det huvudansvariga utskottet har att beakta.
I de allra flesta fall tas dock besluten i utskotten i form av ett mindre antal stora kompromisser som partigruppernas förhandlare kommit överens om. Eftersom besluten i utskotten förankrats i partigrupperna, får de nästan alltid stöd när parlamentet voterar in plenum. Är majoriteterna svaga kan dock besluten in plenum bli andra än de som vunnit majoritet i det ansvariga utskottet.
Det beslut som fattats in plenum blir parlamentets inspel i förhandlingarna med ministerrådet (=EUs regeringar) om det som till sist blir unionstäckande lagstiftning.
Parallellt med arbetet i parlamentet pågår därför en motsvarande process mellan medlemsstaterna, ledd av ministerrådets ordförandeland (fram till halvårsskiftet Frankrike, därefter Tjeckien). Klimatlagstiftningen hanteras främst av miljörådet, men liksom i parlamentet är på motsvarande sätt även energi-, transport- och jordbruksministrarna inblandade. Regeringarnas positioner kommer sannolikt att formuleras under de kommande månadernas möten:
24 maj (jordbruk)
2 juni (transport)
13 juni (jordbruk)
27 juni (energi)
28 juni (miljö)
Partigrupperingarna i Europaparlamentet: EPP (kristdemokrater/konservativa), svenska medlemmar M och KD. S&D (socialdemokrater), svensk medlem S. Renew (liberaler), svenska medlemmar C och L. Gröna, svensk medlem MP. ECR (högerkonservativa), svensk medlem SD. GUE/NGL (vänster), svensk medlem V.
Varning: Tidsplanen är preliminär och kan ändras om förhandlingarna drar ut på tiden.
| Datum + beslutsorgan | Förslag + kommentar |
| Den 11 maj | |
| Miljöutskottet (ENVI) | Betänkande om hur EU-flyget ska tillämpa reglerna i det globala klimatkompensationssystemet CORSIA under 2021 |
| Kommentar: Det globala flygets klimatkompensationsprogram CORSIA började gälla 2021. Till de medlemsländer som deltar frivilligt i systemet redan från starten hör alla EES-länder. Det förslag parlamentet ska votera om innebär att EU-registrerade flygbolag nu formellt åläggs att följa CORSIA-reglerna (även vid flygningar mellan EES-länder), dock endast under 2021. De flygningar bolagen i fjol utförde mellan länder inom EES omfattas därmed av både CORSIA och EUs utsläppshandel. Förslaget ska ses i ljuset av att a/ EU planerar att fr.o.m. 2022 ensidigt undanta flygningar mellan EES-länder från CORSIA – därefter omfattas flyg inom EES enbart av EUs utsläppshandel, samt b/ på grund av pandemin har CORSIA-flyget minskat så kraftigt att det för 2021 inte kommer att uppstå något krav på flygbolagen att köpa klimatkompensation under CORSIA. Inga invändningar har hörts mot kommissionens förslag som väntas godkännas med marginella tillägg. Det mindre beslutet 11 maj om CORSIA för 2021, följs upp av den större översynen av flyget i ETS som väntas hanteras 16 eller 17 maj (se nedan). |
|
| Betänkande om skärpta CO2-regler för bilar och lätta lastbilar/bussar | |
| Kommentar: Den heta frågan gäller kommissionens förslag att endast tillåts försäljning av ”nollutsläppsbilar” från 2035, vilket i praktiken innebär förbud mot bensin- och dieselbilar. I ENVI verkar alla de stora partigrupperna stödja kommissionens förslag (100 % utsläppsminskning 2035), men i yttrandena från ITRE (industriutskottet) och TRAN (transportutskottet) har EPP fått igenom majoriteter för kravet om att den genomsnittliga utsläppsminskning för hela försäljningen av nya endast ska uppgå till 90 %. Dessutom vill ITRE och TRAN att biltillverkarna vid certifieringen på något vis ska kunna tillgodogöra sig klimatnyttan av icke-fossila drivmedel. Några förhandlade kompromisser som antyder var besluten till sist landar, har ännu inte offentliggjorts. Förbudslinjen 2035 lär vinna, men blir ENVI-majoriteten svag, kan det tänkas att beslutet ändras vid omröstningen in plenum. En annan stridsfråga är om redan beslutade utsläppsregler för 2025 ska gälla ända fram till 2030 eller om de ska skärpas redan 2027, vilket rapportören, den nederländske liberalen Jan Huitema, vill. |
|
| 16-17 maj | |
| Miljöutskottet (ENVI) | Betänkande om krav på länderna om kolinlagring i landskapet (”LULUCF”) |
| Kommentar: Mycket oklart. Enligt ENVIs ursprungliga tidplan skulle förslaget om en skärpning av LULUCF-förordningen ha kommit upp till votering redan 28 april. Därefter angavs 11 maj, men nu har hanteringen skjutits upp ytterligare. Förklaringen är antagligen att partigruppernas förhandlare har svårt att forma majoriteter. Rapportören, Ville Niinistö (de gröna) från Finland, vill att målet för nettoinlagringen av kol i landskapet 2030 ska sättas till motsvarande 490 miljoner ton koldioxid, betydligt högre än de 310 miljoner ton kommissionen föreslagit, och de ”minst 300 miljoner ton” uppgörelsen om klimatlagen från april i fjol, stipulerar. Motstånd kommer från andra nordiska ledamöter, men också från EPP och ECR (den grupp Sverigedemokraterna tillhör). Att sänka det totala målet för 2030 till under 300 miljoner ton skulle strida mot uppgörelsen om klimatlagen. Den stora frågan blir därmed inte hur tufft betinget ska bli utan hur det ska fördelas mellan medlemsstaterna. En annan central fråga är om man efter 2030 ska slå samman nuvarande LULUCF med jordbrukets utsläpp av metan och lustgas – som idag regleras tillsammans med bl.a. vägtrafiken under den så kalla ansvarsfördelningsförordningen (ESR, Effort Sharing Regulation) – till en ny ”AFOLU”-sektor (Agriculture, FOrestry and Land-Use). Niinistö vill att parlamentet ska avvisa detta förslag, och verka få stöd för denna linje. |
|
| Betänkande om CBAM (”koldioxidtull”) | |
| Kommentar: Det pågår en dragkamp om hur snabbt CBAM ska fasas in, parallellt med att gratistilldelningen av utsläppsrätter till utsläppstunga industrier fasas ut. Kommissionens förslag om en infasning 2026-2035 stöds av den kristdemokratiska gruppen EPP. Majoriteten i ENVI verkar dock vilja gå snabbare fram. Reglerna för CBAM är samtidigt en bricka i spelet om hela den framtida lagstiftningen kring utsläppshandeln. Vissa partigrupper kan nog tänka sig att ge upp krav beträffande CBAM mot att få igenom sina förslag för utsläppshandeln, och vice versa. |
|
| Betänkande om ändrade regler för EUs utsläppshandel (inklusive ny, separat utsläppshandel för vägtrafik och byggnader) | |
| Kommentar: Kring de framtida reglerna för utsläppshandeln pågår mycket komplicerade och infekterade förhandlingar. Planen är att få fram majoritetskompromisser till 16-17 maj, men komplikationerna är många. Liberaler, socialdemokrater, vänstern och de gröna har hittills totalt avvisat förslaget om en ny, separat utsläppshandel för vägtrafik och uppvärmning. Istället vill de skärpa kraven på industrin om utsläppsminskningar. Ryktena säger dock att deras motstånd nu har mjuknat, och att en uppgörelse som innebär en infasning över längre tid, plus ett mått av frivillighet kring den nya handeln, är på väg. Ryktena säger också att handeln i så fall ska omfatta all fossilbränsleanvändning utanför nuvarande utsläppshandel, dvs. även drivmedelsförbrukningen inom t.ex. jordbruk och fiske, som hittills undantagits nästan all obligatorisk EU-lagstiftning. Beträffande den nuvarande utsläppshandeln verkar kommissionens (tämligen radikala) förslag att upphöra med nyutgivning av utsläppsrätter redan 2040 inte på allvar ifrågasättas. Det som diskuteras är istället en ännu snabbare utfasning. ENVI-rapportören, den tyske kristdemokraten Peter Liese, har krävt att det ska finnas öppningar för fortsatt gratistilldelning av utsläppsrätter ifall den planerade ”koldioxidtullen”, CBAM, inte visar sig leverera. Detta verkar dock varken socialdemokrater och liberaler, ännu mindre vänstern och de Gröna, vara intresserade av. De svenska parlamentarikerna driver på för en snabbare avveckling av gratistilldelningen. I vilken mån detta skulle gynna klimatet och sänka utsläppen är oklart, men många svenska företag skulle däremot vinna ekonomiskt relativt sina europeiska konkurrenter. |
|
| Betänkande om nya regler för flyget inom EUs utsläppshandel | |
| Kommentar: Kommissionens förslag innebär att gratistilldelningen av utsläppsrätter till flyget stoppas från 2027. Några partigrupperingar vill se en snabbare utfasning. Förslaget syftar även till att reglera europeiska flygbolags deltagande i det internationella flygets klimatkompensationssystem CORSIA. I kommissionens förslag ingår den kontroversiella åtgärden att ensidigt undanta flygningar mellan EES-länderna från CORSIA, likaså att införa speciella EU-regler för vilka kompensationskrediter flygbolag från EES-länderna ska få använda inom CORSIA – ett beslut som EU rimligen inte kan fatta ensidigt. Dessutom föreslås att allt flyg mellan EES och länder som inte gått in i CORSIA ska omfattas av EUs utsläppshandel (bägge riktningarna). Inga av dessa förslag är nämnvärt kontroversiella inom EU, och lär därför godkännas. Från resten av världen lär det dock komma starka protester, t.ex. när världens länder i september i år möts för generalförsamling med ICAO, FNs luftfartsorgan, som ligger bakom CORSIA. |
|
| Betänkande om social klimatfond | |
| Kommentar: Den föreslagna, nya utsläppshandeln för vägtrafik och uppvärmning väntas leda till att drivmedel, olja och fossilgas blir dyrare i alla medlemsstater. För att möta kritiken att detta kommer att drabba de fattigaste hårdast, har kommissionen föreslagit att en ”social klimatfond” ska inrättas. Från fonden ska medlemsstater kunna få 50-procentig finansiering för satsningar på värmepumpar, isolering av bostäder, elbilar etc., men också för rena inkomststöd till låginkomsttagare. Pengarna ska kunna betalas ut med början redan 2023 eller 2024, och sedan betalas av med intäkter från den nya utsläppshandeln. Politiker från fattigare länder vill öka fonden, politiker från rikare länder (inklusive Sverige) vill istället krympa eller helt stoppa förslaget. Hur partigrupperna i parlamentet placerar sig är oklart. Det kan bli ”vild” votering både i utskottet och in plenum. En möjlig lösning på konflikten, som diskuteras i samband med den allmänna reformen av utsläppshandelsdirektivet, är att slussa mindre pengar än vad kommissionen föreslår från den reguljära utsläppshandeln (EU ETS) till EUs så kallade Moderniseringsfond. Denna fond har ungefär samma uppdrag som föreslås för den sociala klimatfonden och finansieras med intäkter från nuvarande utsläppshandel. Rapportören Liese vill att en del av penningflödet till Moderniseringsfonden istället slussas till den så kallade Innovationsfonden, som kommer att ge gigantiska stöd till ny teknik och innovation, pengar som i första hand lär landa i de rikare, västliga medlemsstaterna, som t.ex. Sverige. Med en sådan manöver skulle tveksamma västliga medlemsstater kunna övertalas att acceptera den sociala klimatfonden, är tanken. |
|
| Betänkande om skärpta krav på medlemsländerna om minskade utsläpp utanför utsläppshandeln (ESR) | |
| Kommentar: Kommissionen föreslår att nuvarande krav om en sammanlagd minskning av dessa utsläpp 2005-2030 med 30 procent skärps till 40 procent (för svensk del en skärpning från 40 till 50 procent. Inte mycket har läckt ut om förhandlingarna. Ansvarig rapportör är svenska Jessica Polfjärd (M), som bl.a. föreslagit att det ska införas böter på länder som inte klarar kraven. Idag krävs att kommissionen drar länder som missar kraven inför EU-domstolen för att regelbrott ska kunna beivras. Inom ramen för ESR regleras de utsläpp som är tänkt att även omfattas av den nya, separata utsläppshandeln. Det betyder att om det inte blir någon utsläppshandel så måste medlemsstaterna hitta andra sätt att uppnå utsläppsminskningarna. Det är ESR som ytterst sätter kraven på medlemsstaterna, inte den nya utsläppshandeln. ESR reglerar även jodbrukets utsläpp av metan och lustgas, som svarar för ungefär 20 procent av ESR-utsläppens klimatpåverkan. Som nämnts beträffande LULUCF-förordningen, vill kommissionen att dessa utsläpp från och med 2030 ska samredovisas i en ny AFOLU-sektor. Kombinationen den nya utsläppshandeln + överföringen av dessa utsläpp till LULUCF, signalerar att kommissionen på sikt tänker sig att avskaffa ESR. |
|
| 6-9 juni | |
| VOTERING IN PLENUM | Parlamentets förhandlingsbud om hur EU-flyget ska integreras i det globala klimatkompensationssystemet CORSIA |
| Parlamentets förhandlingsbud om nya regler för flyget inom EUs utsläppshandel | |
| Parlamentets förhandlingsbud om ändrade regler för EUs utsläppshandel (inklusive ny, separat utsläppshandel för vägtrafik och byggnader) | |
| Parlamentets förhandlingsbud om skärpta krav på medlemsländerna om minskade utsläpp utanför utsläppshandeln (ESR) | |
| Parlamentets förhandlingsbud om CBAM (”koldioxidtull”) | |
| Parlamentets förhandlingsbud om krav på länderna om kolinlagring i landskapet (”LULUCF”) | |
| Parlamentets förhandlingsbud om skärpta CO2-regler för bilar och lätta lastbilar/bussar | |
| 14 juni | |
| Industriutskottet (ITRE) | Betänkande om skärpningar av energieffektiviseringsdirektiv |
| Kommentar: Inte mycket har läckt ut. Förhandlingarna i tidigt skede. Ett huvudsyfte med förslaget är att driva fram en lägre energianvändning inom unionen. | |
| 15-16 juni | |
| Transportutskottet (TRAN) | Betänkande om krav på obligatorisk inblandning av förnybara flygbränslen |
| Kommentar: En stridsfråga är om drivmedel tillverkade av jordbruksgrödor ska tillåtas. Kommissionen vill enbart släppa in bränslen tillverkade av skogsråvara, avfall eller s.k. syntetiska drivmedel. Flera partigrupper driver på för att infasningen ska genomföras snabbare än kommissionen föreslagit. Dessutom finns en dragkamp kring hur stor andel av den obligatoriska inblandningen som måste utgöras av syntetiska (=innehåller inte biomassa) drivmedel. |
|
| 20 juni | |
| Ekonomiutskottet (ECON) | Betänkande om förändringar av energiskattedirektivet |
| Kommentar: Kommissionen har föreslagit en stark klimatdifferentiering av energiskatterna inom unionen. Man vill också slopa nuvarande förbud för länderna att beskatta flyg- och sjöfartsbränsle för internationell trafik. Oklart utfall. Parlamentet har inget formellt inflytande, beslutet tas av regeringarna. |
|
| 4-7 juli | |
| VOTERING IN PLENUM | Parlamentets förhandlingsbud om krav på obligatorisk inblandning av förnybara flygbränslen |
| Parlamentets förhandlingsbud om skärpningar av energieffektiviseringsdirektivet | |
| 11 juli | |
| Transportutskottet (TRAN) | Betänkande om reduktionsplikt för sjöfartsbränslen |
| Kommentar: Kommissionens förslag är en sorts kopia av den svenska reduktionsplikten, dvs. det syftar inte i princip till att öka andelen förnybara drivmedel, utan till att sänka de genomsnittliga utsläppen per energienhet av växthusgaser. Kommissionens förslag omfattar enbart fartyg med en bruttovikt över 5000 GT. Vissa partigrupper vill sänka denna gräns till 400 GT för att förhindra att regleringen leder till fler transporter med mindre fartyg. Kommissionens förslag anses gynna fossilgas (LNG). Flera partigrupper driver på för att det ska införas krav om en successivt stigande andel syntetiska drivmedel (t.ex. ammoniak eller vätgas). Syftet är att tidigt få igång en utbyggnad av produktionskapacitet. |
|
| Betänkande om utbyggnad av laddinfrastruktur | |
| Kommentar: För att fordon (och därmed varor) ska kunna röra sig inom unionen även vid övergången till el- eller vätgasfordon, krävs att det finns en utbyggd infrastruktur för elladdning och tankning av vätgas. Från vissa mera glest bebyggda länder kommer krav om att tillåta längre avstånd mellan de obligatoriska laddpunkterna. I förslaget ingår dessutom krav på sjöfarten att använda el för energiförsörjningen av fartyg som ligger i i hamn. |
|
| 12-15 september | |
| VOTERING IN PLENUM | Parlamentets förhandlingsbud om reduktionsplikt för sjöfartsbränslen |
| Parlamentets förhandlingsbud om utbyggnad av laddinfrastruktur | |
| Parlamentets förhandlingsbud om ändringar av förnybartdirektivet (RED III) | |