EU-parlamentet torpederar krav om koldioxidinlagring men skärper tonen mot flyget
Idag fastställde Europaparlamentet, genom omröstning in plenum, den linje dess företrädare, den tyske kristdemokraten Norbert Lins, ska driva i förhandlingarna med regeringarna i ministerrådet om regler kring inlagring av koldioxid i landskapet.
Kärnan i diskussionen har varit om man alls ska utnyttja landskapets möjligheter att lagra in kol som ett sätt att sänka atmosfärens koldioxidhalt (vilket i så fall talar för att begränsa skogsavverkningarna), eller om man tvärtom i första hand ska stimulera ökat virkesuttag ur skogen (i diskussionen har det sagts att detta ska underlätta utfasningen av fossila drivmedel, men huvuddelen av det virke som tas ut ur skogen går till andra ändamål, inte minst papper).
Formen för diskussionen har blivit hur det obligatoriska baskravet på ländernas koldioxidinlagring (referensnivån) ska formuleras. Kommissionen har velat basera redovisningen på den historiska inlagringen och få ett regelverk som uppmuntrar inlagring. Motståndarna – främst från EUs skogrikaste länder – har tvärtom velat ha ett regelverk som är så svagt att det inte påverkar möjligheterna att ta ut skog, oavsett klimateffekterna.
Oklarheten är kanske målet?
Vad dagens beslut egentligen innebär är oklart. Möjligen har själva förvirringen varit ett mål för dem som legat bakom den formulering som till sist klubbades igenom – med en virrig formulering i bakfickan kommer parlamentets förhandlare att spela en statistroll i förhandlingarna med regeringarna.
De krafter som motsätter sig att skogen utnyttjas för att lagra kol och sänka atmosfärens koldioxidhalt (från svenskt håll i parlamentet främst företrädda av Fredrick Federley (C) och Christofer Fjellner (M)) jublade, vilket nog ska tolkas som att detta vara en mörk dag för klimatet.
En annan som (lite mera otippat) välkomnade beslutet var miljöpartisten Linnéa Engström som i ett inlägg på sin hemsida igår med en något dunkel logik förklarade att den formulering Federley/Fjellner lobbat för i själva verket får i stort sett exakt samma effekt som den formulering som gick igenom i parlamentets miljöutskott, som bygger på Kommissionens förslag och som enligt Federley/Fjellner vore en katastrof för Sverige.
Min egen hypotes efter att ha läst texten en massa gånger, är att den innehåller så många gummiformuleringar att den i princip ger total frihet för länderna att hantera sitt landskap hur som helst – vilket ju har varit ett huvudsyfte för dem som motsatt sig Kommissionens förslag. Den enda klara begränsningen som texten ger är att utflödet av koldioxid ur skogarna inte får överstiga inlagringen. För svensk del betyder detta krav absolut ingenting. Avverkningarna skulle kunna drivas upp till en nivå så där 50 procent över tillväxten utan att hamna i konflikt med EU-lagstiftningen. Här min lilla hemgjorda textanalys.
Beslutet togs med små majoriteter. Ändringsförslaget togs i tre delvoteringar, där de två första och viktigaste delarna röstades igenom med siffrorna 365-310 respektive 345-330.
Tuffa tag mot flyget
I ett annat beslut tog däremot parlamentet kraftfulla steg framåt. Det gäller reglerna för hur flyget ska fungera inom utsläppshandeln. Redan Kommissionen lade en bra grund för förhandlingarna genom att föreslå att från 2021 successivt minska utgivningen av utsläppsrätter till flyget (EUAA) så att den helt upphör 2057.
Denna linje ställde sig parlamentet bakom, men därutöver vill man också:
- Om det inte 2021 finns ett fungerande globalt system för att hantera flygets koldioxidutsläpp, bör EUs utsläppshandel då ändras så att inte bara omfattar flygningar inom EEA (EU + Island, Norge och Lichtenstein), utan även flygningar mellan dessa länder och resten av världen. Parlamentet kräver att Kommissionen senast i mars 2020 ska rapportera om den internationella utvecklingen. Först om den kan visa att den internationella situationen rett upp sig får Kommissionen återkomma med ett förslag som stoppar utvidgningen. Annars sker den med automatik.
- Utgivningen av EUAA ska år 2021 vara 10 procent lägre än 2013-2020 (för att därefter trappas ned till 2057) – minskar den totala utgivningen av EUAA från 2021 med 10 procent.
- Från 2021 ska andelen EUAA som fördelas gratis mellan flygbolagen minska från 85 till 50 procent. Andelen som auktioneras ökas från 15 till 35 procent.
- Senast 2020 måste Kommissionen komma tillbaka med förslag om hur man ska hantera höghöjdseffekter, dvs den klimatpåverkan av flyg som beror på annat än koldioxid.
- Om ett land lämnar EU så ska utsläppsrätter som delats ut gratis till anläggningar och flygbolag i detta land efter 1 januari 2018 bli ogiltiga. (Handlar om att företag i Storbritannien inte ska kunna tjäna pengar på att sälja utsläppsrätter till resten av Europa som de fått efter att Brexit-processen startat.) Den regeländring parlamentet ställde sig bakom gäller inte bara flygets utsläppsrätter, EUAA, utan även reguljära utsläppsrätter, EUA.
Nu blir det förhandlingar om bägge dessa förslag mellan parlamentet, regeringarna och Kommissionen. Flygbeslutet blir en del av den större diskussion om hela direktivet om utsläppshandeln som pågått sedan i vintras.
[…] EU-parlamentet torpederar krav om koldioxidinlagring men skärper tonen mot flyget […]