Nu finns rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken” för nedladdning
Nu kan du ladda ned rapporten ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken – en ESO-rapport om EUs nya lagstiftning i svensk kontext”. På ESOs hemsida kan du också hitta några korta filmsnuttar där jag berättar lite om varför jag skrivit rapporten, huvudbudskapet etc.
Du hittar materialet här.
Rapporten kommer att presenteras vid ett seminarium under onsdag 7 juni. En inspelning av seminariet kommer i efterhand att läggas upp på hemsidan ovan.
Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att de krav om åtgärder som EUs nya klimatlagstiftning ställer på Sverige sammantaget är mera långtgående än de som följer av våra egna, nationella klimatpolitiska mål. Därför är det inte längre de svenska målen som driver på de nationella åtgärderna, utan kraven i EU-lagstiftningen.
När det gäller konkreta åtgärder måste Sverige, för att inte bryta mot EU-lagstiftningen, utveckla en politik för att öka inlagringen av kol i skog, mark och långlivade träprodukter – idag saknas en svensk politik på detta område. Till 2030 måste nettoinlagringen av kol öka med motsvarande 4 miljoner ton koldioxid. Avgörande för att lyckas med detta är sannolikt att uttaget av virke ur de svenska skogarna på något sätt begränsas. En möjlighet är att justera skogspolitiken på det sätt som krävs för att uppfylla det miljömål för skogen – ”Levande skogar” – som riksdagen flera gånger ställt sig bakom. Det är dock osäkert om detta är tillräckligt.
För att inte bryta mot EU-lagstiftningen krävs dessutom att användningen av fossila drivmedel inom vägtrafik och arbetsmaskiner fram till 2030 nära nog halveras. Det är svårt att se att det kan lyckas utan att antingen höja beskattningen av fossila drivmedel eller genom en successiv höjning av reduktionsplikten, möjligen bådadera. Sverige har möjlighet att på marginalen begränsa behovet av åtgärder genom att minska den svenska auktioneringen av utsläppsrätter inom nuvarande utsläppshandel en aning, men en sådan lösning kommer att kosta skattebetalarna stora belopp och ändrar inte behovet av att minska fossilbränsleanvändningen nämnvärt. Möjligheterna att minska behovet av nationella åtgärder genom att köpa outnyttjat utsläppsutrymme av andra länder kommer sannolikt att vara nära noll.
För att inte kostnaderna för klimatomställningen ska rusa iväg är det nödvändigt att välja kostnadseffektiva åtgärder. I de flesta fall är den bästa lösningen att sätta pris på utsläppen, till exempel genom utsläppshandel eller koldioxidskatter. Med högre utsläppskostnader uppmuntras alla typer av åtgärder som dämpar utsläppen. Högre drivmedelspriser kan samtidigt på ett orimligt sätt drabba vissa grupper. Olika typer av kompensationer är därför förmodligen nödvändiga, men måste utformas på ett sätt som inte underminerar effekterna av styrmedlen – på kort sikt kanske rena inkomstförstärkningar, på längre sikt genom förmånliga, behovsprövade lån.
Inför lanseringen intervjuades jag av SVT.
Jag förstår att min kommentar kommer sent och att jag inte har läst/sett rapporten innan jag kommenterar. Min ståndpunkt har ofta varit att man inte tar med de små motorerna när man pratar om fossila drivmedel. små motorer? jo, de som finns i röjsågar, lövblåsare och i mindre motordrivna leksaker och redskap. Vi har inga kontroller på deras förbränning som vad Tyskland har och de som då inte kan säljas i länder med begränsningar i utsläpp skickas ofta till Sverige eller andra länder som saknas denna importkontroll. Det finns utsläpp som kan begränsas även i gräsklippare, motorbåtar eller båtar överhuvudtaget samt från motorer som enbart kräver en CE-märkning. Så jag hoppas att man snart gör en satsning för att få bort äldre motorer från marknaden samt att det införs en kontroll av utsläpp från de som man importerar.
Så mycket värre att EUs klimatpolitik är helt otillräcklig.
De redan utsläppta växthusgaserna kommer att ge 8 graders uppvärmning när de långsiktiga återkopplingarna har verkat klart, enligt världens ledande klimatforskare, James Hansen et al..
Och angående Anders Hjelmares förslag: ja, ransonering vore önskvärt. Kvotering kanske är ett bättre ord. Varför är begreppet ”personliga utsläppskvoter” så frånvarande i debatten?.
https://fof.se/artikel/personlig-koldioxidbudget-kan-hjalpa-sverige-na-klimatmal/
https://www.nature.com/articles/s41893-021-00756-w
Mycket behövlig rapport och bra mini-sammanfattningar i tre videos. Att klimatmålen måste skärpas jämfört med 2017 är uppenbart bara för dem som försökt räkna på det. Det är inför klimathandlingsplanen 2023 ett utmärkt tillfälle och att det är ett lägligt tillfälle att ta upp diskussionen om skärpning av klimatmålen nu. Hoppas rapporten får stort genomslag!
Det är två saker som alltid kommer upp i mitt huvud när man pratar om minskning av utsläppen från biltrafiken: 1: Om man kunde hitta ett sätt att göra en större andel av persontransporterna med dom elfordon vi har lyckats få fram, skulle utsläppen minska. Låna grannens elbil? Nja, det behövs nog bättre idéer för att höja nyttjandegraden hos elbilar och minska den hos bränslebilar. 2: Kan inte ransonering av bilbränsle vara ett alternativ till prishöjniningar? Låt bränslet ha en låg/rimlig kostnad, men bara upp till en viss volym.