Svensk industri och fjärrvärme tjänar miljoner på utsläppshandeln
1 april är en viktig dag inte endast för skämtare och lurendrejare utan även för alla som följer EUs klimatpolitik. Detta datum varje år publicerar nämligen Kommissionen siffror över de utsläpp alla verksamheter inom utsläppshandeln har lämnat in för föregående år, i detta fall 2018.
Alla som borde ha lämnat in har inte gjort det, bl a nästan alla berörda industrianläggningar i Bulgarien, men totalt sett beräknas 94 procent av utsläppen 2018 nu ha deklarerats, och därför kan man i grova drag bedöma hur året som gick var.
- Utsläppen från hela systemet föll med 3,9 procent. Minskningen är större än nedtrappningen i utgivningen av nya utsläppsrätter, vilket betyder att det ”överskott” på outnyttjade utsläppsrätter som är i händerna på företag med utsläpp eller på spekulanter, mäklare, banker m m, under året har växt med 40-50 miljoner utsläppsrätter.
- Den stora minskningen inträffar trots hyfsad ekonomisk tillväxt i de flesta EES-länder (i utsläppshandeln ingår utöver de 28 medlemsstaterna även Island, Lichtenstein och Norge). BNP steg, utsläppen föll.
- Huvuddelen av minskningen har skett inom energisektorn där vind-, sol-, vatten- och kärnkraft men även biobränslen, samt i hög grad även naturgas, har trängt undan kolet.
- Flyget är sorgebarnet. Utsläppen från flyget inom EES steg under 2018 med 4,9 procent till nästan 70 miljoner ton CO2. Räknas flyget bort blir den totala utsläppsminskningen 4,2 procent. Ryanair är numera på plats nummer 10 bland de största utsläpparna inom EES, två snäpp upp sedan 2017.
- Utsläppen från de svenska verksamheter som omfattas av systemet steg en halv procent från 22,51 till 22,62 miljoner ton. Bakom ligger faktiskt en ökning av utsläppen från energianläggningar, med några hundra tusen ton, medan utsläppen från industrin föll drygt 100 000 ton.
- Sammantaget har den svenska medverkan i systemet ännu ett år varit en lysande affär. 2017 fick svenska industrianläggningar gratis 3,3 miljoner utsläppsrätter fler än de behövde för att täcka sina utsläpp. 2018 sjönk övertilldelningen till 3,15 miljoner. Å andra sidan var priset på utsläppsrätter 2018 3-4 gånger högre än föregående år. Statistiken är lite diffus, och det är inte alltid enkelt att hålla isär industri- från energianläggningar, men totalt kan utsläppshandelssystemet beräknas ha genererat extra intäkter för svensk industri på kring 50 miljoner euro, dvs. drygt en halv miljard svenska kronor, en sorts bonus för att de har lägre utsläpp än sina konkurrenter.
- Även svenska energianläggningar (i första hand fjärrvärmeanläggningar) skar guld med täljkniv. Årets överskott blev 1,8 miljoner utsläppsrätter. Antar man ett snittpris under 2018 på 16 euro per utsläppsrätt blir förtjänsten knappt 300 miljoner kronor.
Vem som betalar? Polska elkonsumenter. Polska energianläggningar släppte ut 133 miljoner ton, gratistilldelningen vara bara drygt 10 miljoner ton.
Sakligt och informativt.
Rätt använt är systemet med utsläppsrätter helt avgörande för att minska utsläppen inom EU.
En viktig fråga inför EU-valet!